Regeringen har hörsammat fastighetsbranschens kritik kring utformningen av EU:s gröna taxonomi. Vi har talat med Jenny Dickson på finansdepartementet om utsikterna att få gehör för de svenska kraven i Bryssel.
Nästa vecka förväntas EU-kommissionen besluta om de första så kallade delegerade akterna i EU:s gröna taxonomi. För svensk del, och framförallt för den investeringstunga fastighetssektorn, är frågan känslig. Strax innan jul, efter massiv kritik från både fastighetsbolag och investerarhåll, föll regeringen regeringen till föga och krävde förändringar.
Det handlar om förslag som i framtiden ska utgöra grund för om investeringar ska anses miljömässigt hållbara eller inte. Hade det ursprungliga förslaget gått igenom skulle en mycket liten del av svenska fastighetsmarknaden bedömts som grön. Något som skulle kunnat omkullkasta den svenska marknaden för gröna fastighetslån och obligationer.
[ Annons ]
I kommissionens ursprungliga förslag angavs klass A i energideklarationen som kriterium för att klassas som grön enligt taxonomin. Men energiklasserna definieras på olika sätt i EU. I Sverige ställs högre krav för att uppnå klass A än vad man behöver uppnå enligt nybyggnadskraven. Det skulle rent teoretiskt skapa incitament för att riva befintliga byggnader som inte når upp till klass A, för att istället bygga nytt där kraven är lägre satta.
Nyligen läckte ett reviderat förslag från kommissionen. Där hade man lagt till att energiklass B ska godkännas om man samtidigt kan visa att fastigheten energimässigt tillhör topp 15 procent av det samlade beståndet. En förbättring för svensk del, dock får den anses som ringa, då klass A och B tillsammans utgör 5 procent av flerbostadshusen och 8 procent av lokalbyggnaderna.
Från den svenska regeringens sida driver man nu på för att helt slopa energiklasser i kravet och enbart definiera kravet som topp 15 procent. På Finansdepartementet är det departementssekreteraren Jenny Dickson som hanterar denna del av taxonomin. Hon förklarar skälet just som att energiklasser tillämpas olika av medlemsstaterna och ett krav ställt utifrån energiklass missgynnar då länder med särskilt hårda krav.
Som alltså exempelvis Sverige.
Men att formulera kravet som topp 15 procent skulle faktiskt kunna motverka själva syftet med taxonomin. Målet är ju att driva på ständig förbättring. För att uttrycka det lätt kryptiskt: idealiskt sett borde 100 procent av fastigheterna tillhöra topp 15 procent. Vilket naturligtvis är en omöjlighet.
En annan väg skulle då istället kunna vara att harmonisera de svenska kriterierna för energiklassning i linje med övriga Europa.
– Det har vi ännu inte resonerat kring. Eftersom vi ännu inte vet hur kriterierna kommer att se ut så jobbar vi för stunden utifrån att driva på utifrån att topp 15 procent-kriteriet är att föredra för svensk del. Det var också så vi uppfattade de svar som kom från branschhåll, säger Jenny Dickson.
På grund av utredningssekretess kan hon inte säga hur andra medlemsstater ställer sig.
– Kommissionen har mottagit en stor mängd synpunkter från både medlemsländer och andra aktörer, och arbetar alltså för närvarande med att revidera utkastet till delegerad akt.
Kommissionen väntas anta den delegerade akten den 21 april.
När kommissionen har antagit den delegerade akten har EU-parlamentet och rådet fyra månader på sig att komma med invändningar, eller sex månader om rådet eller parlamentet begär mer tid. Om det inte finns några invändningar beräknas den delegerade akten träda i kraft vid årsskiftet.
