[ Annons ]

Med digitalisering kan vi kommunicera effektivare med alla parter, allt från arkitekter till installatörer, berättar Mikael Strömgren, brandskyddskonsultföretaget Briab. Foto: Strömgren
Publicerat 9 juni, 2020

Tänker nytt om brandskydd

Att skydda en fastighet från bränder handlar inte längre enbart om materialval och utrymningsvägar. Digitalisering innebär att brandskyddsinformation blir lättare att hantera. Det kan också bidra till en effektivare förvaltning i allmänhet.

Arbetet med att skydda byggnader från bränder har gamla anor.

– Till och med i de första medeltida lagarna finns regler om brandskydd med och vår bransch har historiskt varit väldigt regeltung. Det har gjort att byråkrati haft stor påverkan på frågan om brandskydd, säger Michael Strömgren som arbetar på konsultbolaget Briab, Brand & Riskingenjörerna AB.

[ Annons ]

– Vi brandingenjörer håller oss också lite för oss själva. Vi producerar tunga rapporter på vårt eget fikonspråk som kan vara svårt för den lilla fastighetsägaren att förstå.

Digitalisering av brandskyddet gör det möjligt, inte bara att kommunicera bättre med fastighets-ägare, utan också med andra parter i byggprocess och förvaltning.

– Jag tror det kommer ske ett stort paradigmskifte kring hur man ser på brandskydd, säger Michael Strömgren.

Briab har drygt 140 anställda och har sitt ursprung inom brandskyddsprojektering men på senare år har de digitala satsningarna fått allt större utrymme. Företaget har funnits i ungefär 20 år, men det är under de senaste åren man växt som mest.

Vad skiljer digital brandskyddsprojektering från tidigare sätt att arbeta?

– Traditionellt arbetar man med skisser och pdf:er där informationen är död när vi skapat den. Det är mycket information som skickas fram och tillbaka och på vägen tappas information, säger Michael Strömgren.

Han ger som exempel hur en av hans kollegor nyligen som inför en renovering besökte en endast åtta år gammal sjukhusbyggnad där brandskyddsinformationen överlämnades i form av en påse usb-stickor.

– Mycket var inaktuellt, så det första man fick göra var att försöka uppdatera allt.

Brandskydd handlar till stor del om information, hur byggregler efterföljs, materialval, utrymningsvägar, utrymningsskyltar och brandcellsgränser.

– Det vi gör som brandskyddskonsulter är att bryta ner den kravmängden till den specifika -byggnaden så att brandskyddet kan lösas så -effektivt som möjligt, säger Michael Strömgren
och fortsätter:

– Med digitalisering kan vi kommunicera effektivare med alla parter. Det är många som är inblandade i ett byggprojekt, allt från arkitekter till installatörer. Att skicka traditionella dokument fram och tillbaka blir väldigt otympligt. Ofta upptäcks problem först ute på bygget, som exempelvis att ett ventilationsrör ska gå genom en bärande vägg. De kan vi upptäcka tidigare nu.

Själva arbetet sker modellbaserat, i en digital 3D-kopia av byggnaden där information ligger i olika lager.

Branden i Grenfell Tower i North Kensington i London den 14 juni 2017 krävde 72 liv. Det 70 meter höga huset var byggt 1967 och hade renoverats i början av 2010-talet. I samband med det kläddes fasaden med ett nytt material, som visade sig bidra till ett påskyndat brandförlopp. Efter branden tillsattes en utredning som fortfarande pågår. Bland nya rekommendationer som tagits fram är förslag på krav på att ägare till höga fastigheter informerar lokal räddningstjänst om byggnadsmaterial. En annan åtgärd var en inventering av Storbritanniens fastighetsbestånd, där ytterligare 500 byggnader med liknande fasadlösningar identifierades.

Som exempel på vikten av god tillgång till information nämner Michael Strömgren branden i Grenfell Tower i London 2017. Det fick stor påverkan på hur man ser på brandskydd i Storbritannien och har lett till att man där sett över hela regelsystemet. Problemet var att man inte visste hur många liknande riskkonstruktioner som fanns.

– Hade det varit i fordonsbranschen hade det enkelt gått att återkalla de liknande exemplaren. Men det går inte med brandskydd. I Storbritannien fick man gå ut och manuellt inventera tusentals byggnader, berättar Michael Strömgren och fortsätter:

– De flesta fastighetsägare hade inte koll på vilka material som fanns i fasaden. Det var ett stort systemfel.

Det visade sig att minst 500 byggnader hade liknande konstruktionsfel. I framtiden kommer i Storbritannien digitala informationskrav ställas på byggnader, som ska kunna följa med under tid.

Är något liknande på gång i Sverige?

– Här är det mer drivet av branschen. Det finns ekonomiska fördelar med ökad digitalisering. Fastighetsägare får bättre överblick över sitt bestånd, det underlättar vid renoveringar och upphandlingar.

Men än finns det mycket arbete kvar att göra.

– Branschen ligger efter. När något blir fel i en byggnad kan vi inte se hur många andra byggnader som har samma problem. Då riskerar vi ett sämre brandskydd i samhället.

Har fastighetsägarna för dålig koll på den här datan?

– Datan finns, men när den levereras från byggprocessen är den ofta väldigt otymplig och svårtillgänglig. Spårbarheten är knepig. Ett problem är att det finns många olika system, som inte alltid är kompatibla.

Vad ser du i framtiden?

– Den digitaliserade brandskyddsinformationen kommer att vara mer integrerad i fastighetsägarnas system. Det kommer ge skalfördelar i förvaltningen. Mycket fokus har hittills legat på byggprocessen, men de stora värdena finns ju i det existerande beståndet.

Kostnadseffektivitet och lönsamhet kommer driva på utvecklingen i lika hög grad som säkerhetskrav.

Finns det några risker?

– Hur vi ska göra hanteringen av data säker, hantera behörighet och det legala ansvaret. Och att hitta standardiserade format som gör data tillgänglig över tid.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]