Redan 2021 konstaterade Konkurrensverket att de outtalade rabattsystemen på byggmaterial leder till försämrad konkurrens. Trots att försök gjorts inom Byggandets Kontraktskommitté, BKK, så har mycket lite hänt. Nima Assadi har verktyget för att fånge de uppblåsta fakturorna.
Varför har du engagerat dig i detta?
– Jag har jobbat i byggbranschen i snart 15 år och vetat om att det funnits saker som bakbonus, eller årsomsättningsrabatt. Men så länge jag arbetade på ett stort byggföretag trodde jag att det bara handlade om några få procent. När jag för några år sedan pratade med en branschkollega förstod jag att det i andra projekt kan vara betydligt mer.
[ Annons ]
Och varför är det ett problem?
– Jag tror att om vi ska kunna jobba tillsammans på ett bra sätt i denna bransch så måste det till en ändring. Det pris man som kund slutligen betalar ska inte vara uppblåst av dolda rabatter och kickbacks. Om man inte kan lita på fakturor från entreprenörer, om siffrorna där inte speglar den verkliga kostnaden, är det inte hållbart.
Du har lanserat ett verktyg för att säkerställa att materialpriserna på fakturan är korrekta. Har du då inte ett visst egenintresse i att blåsa upp betydelsen av detta?
– Men det är inte jag som säger det. I Konkurrensverkets rapport från 2021 menar de att nio av tio byggföretag får rabatter som sedan inte redovisas på fakturan.
Men är det så specifikt för byggföretag? Köper jag en kaffe betalar jag ett rejält materialpåslag?
– Fast det är en stor skillnad. När du köper ditt kaffe är du överens med baristan om ett fast pris. Och fastprisentreprenader finns även i vår bransch, och det är helt okej.
Men många entreprenörer jobbar hårt för att få ner materialpriserna. Bör de inte få ersättning för något bägge parter tjänar på?
– Jo, men då kan man komma överens om det i avtalet.
Handlar detta i grunden inte om att byggherrar pressar timpriset så lågt att enda sättet att göra någon vinst på arbetet blir att tjäna pengar på materialet?
– Vi kan inte se några sådana mönster. Det är lika mycket fusk när timarvodet är 500 kronor som 600 kronor.
Så hur fungerar Cost Check?
– Vi läser in fakturan digitalt, och produkter som listas jämförs mot referenspriser i en databas som bygger på prisuppgifter från tusentals fakturor, öppna prislistor och upphandlingar där man kunnat hämta data. Vi har också fått in uppgifter från rörmokare och elektriker som inte tycker om det här systemet med rabatter, men känner sig tvingade att använda det eftersom alla andra gör det.
Och om det diffar?
– Vilket det har gjort i samtliga projekt och delar inom förvaltning som har granskats! Då har det mest effektiva varit att bara konstatera att priserna avviker och be firman att återkomma. Det flesta återkommer med en ursäkt om att man råkat göra någon miss.
Men om de säger att priserna är rätt?
– Då brukar vi erbjuda oss att prata med entreprenörens grossist. Vi säger att det inte är schyst mot er som entreprenör att ni ska betala mer än era konkurrenter. Om de talat sanning så borde de bli glada för den hjälpen.
Har någon nappat?
– Nej! Och där får man väl dra sin egen slutsats.
