[ Annons ]

Stora delar av hissbeståndet behöver moderniseras. Men alla kan inte göra det på en gång. Så här får ni ut mest av den hiss ni ska leva med ytterligare ett par år.
Publicerat 24 september, 2012

Ta kontroll över hissen

Stora delar av hissbeståndet behöver moderniseras. Men alla kan inte göra det på en gång. Så här får ni ut mest av den hiss ni ska leva med ytterligare ett par år.

Från 2007 gäller nya föreskrifter för hissar. Ofta kallade H10:an, men i praktiken uppgraderad till H13 (det är ytterst små skillnader mellan dokumenten). Det handlar om ett antal säkerhets- och tillgänglighetskrav som ska uppfyllas. För hissar som betjänar arbetslokaler är kraven tuffare – senast vid årsskiftet ska alla dessa hissar ha korgdörr. I bostadshus ska kraven uppfyllas om en större ombyggnad av hissen görs.

[ Annons ]

Enligt lagkraven är det alltså en stor del av hissbeståndet som ska genomgå en rejäl uppgradering. Men allt måste inte ske nu på stört.

Många hissar kan med fullgod säkerhet fungera i många år till. Då krävs förebyggande underhåll, driftskostnaderna för en äldre hiss drar lätt iväg. Lennart Strandman, teknisk säljchef på Kone, menar att hissen tyvärr ofta utelämnas i underhållsplanen.

– När felen uppstår blir det ofta akut och då står man inför en investering på kanske upp till 500 000 kronor.

Att man kan tvingas slanta upp så mycket på ett bräde beror delvis på konstruktionen av hissföreskrifterna. Om det exempelvis är motorn som skurit ihop får man inte enbart byta denna, utan en rad olika säkerhets- och tillgänglighetskrav måste uppfyllas.

Lennart Strandman menar att det är viktigt att göra en statuskontroll av hissen, så att man i god tid kan planera in och budgetera för den hissrenovering som med största sannolikhet måste göras inom en inte alltför avlägsen framtid.

Att skaffa sig lite mer koll på hissen ger också den fördelen att det skapar utrymmme för ett göra en bra upphandling när det är dags för den stora renoveringen.

Men fram till dess vill man att hissen ska gå utan en massa onödiga reparationskostnader.

Lennart Strandman förordar att man tecknar ett fullserviceavtal, som inkluderar alla reparationskostnader.

– Det är dyrare. Men affärsmässigt kan det vara rätt. Jag brukar säga att det är friskvård istället för sjukvård. Med ett fullserviceavtal är det upp till oss att byta saker i tid.

Att det är viktigt att arbeta förebyggande håller Jonas Tannerstad, teknikansvarig på Örebrobostäder, helt med om. Men han menar att de flesta fastighetsägare kan uppnå samma sak med ett vanligt basavtal.

– Vi har gått ifrån fullserviceavtal och försöker istället noggrant följa var problemen är och se till att servicefirman åtgärdar där det behövs. Det har sänkt våra kostnader för serviceavtal med nästan hälften.

Hans budskap är att man som fastighetsägare inte bör ta alltför bokstavligt på den gula skylt som sitter på dörren till hissmaskinrummet: ”Obehöriga äga ej tillträde”.

– Öppnar man dörren och lär sig lite om det som finns där inser man ganska snabbt att det inte är så speciellt knepigt och att det med ibland ganska enkla åtgärder och lite rutiner går att göra stor skillnad, säger Jonas Tannerstad.

För säkerhets skull bör det kanske tilläggas att man givetvis inte ska försöka sig på några reparationer själv – det handlar om att hålla koll.

När felen uppstår är det ofta akut.”

– Har man den informationen blir det lättare att om något händer inse att man inte är tvungen att vända sig till ett visst företag. Många vågar inte och tror att man får en massa ansvar. Men det finns en massa andra skyddsnät. Som att hissar ska besiktigas av ett auktoriserat hissföretag.

Steg ett är att se till att få en logg över vad serviceföretaget gör i detalj. Då kan man se vad det är som slits, och om vissa hissar oftare har problem. Där bör insatser och underhåll sättas in.

– Jag hade till exempel en hiss som krånglade hela tiden och kostade en massa pengar. Vi bytte hela styrskåpet vilket dels löste problemet och gav oss möjlighet att handla upp service i konkurrens.

Det leder oss osökt in på Jonas Tennerstads hjärtefråga; att undvika tekniska inlåsningar.

–Vi har insett att det vi betalat för serviceavtal är väldigt avhängigt den strategi vi själva har och den teknik som finns installerad. Ju mer tekniska inlåsningar desto svårare blir det att få till bra serviceavtal.

Det handlar med andra ord om att medvetet köpa utrustning när man behöver byta som kan servas av vem som helst.

– En enkel grej, som kan bli väldigt komplicerad är belysningen. Det finns konstruktioner där man inte kan byta själv, utan måste upp på hisstaket för att byta, vilket man inte får, säger Jonas Tannerstad.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]