Bo Söderberg, docent i fastighetsekonomi vid KTH, gör bedömningen att utredningen skulle göra stor nytta om man var tydliga med vad som händer efter 15 år.
Efter utslaget från Svea Hovrätt i juni 2022, där domstolen ansåg att presumtionshyran inte får följa den allmänna hyresutvecklingen, var det många fastighetsbolag som ställde sig frågande till om det överhuvudtaget finns en affär att bygga nya hyreshus.
Regeringen tillsatte utredningen ”En förbättrad modell för presumtionshyra” som kom med ett delbetänkande i september i år där förslaget är att presumtionshyreslägenheter som huvudregel ska få samma procentuella hyreshöjning som det övriga beståndet, och att justeringar av hyran ska kunna prövas av en särskild skiljeman på samma sätt som gäller för övriga beståndet.
[ Annons ]
Det Bo Söderberg pekar på i ett remissvar till justitiedepartementen är att man saknar tydlighet i vad som ska händer efter 15 år
– Utredaren ”snirklar runt” i frågan, men det borde vara tydligt och klart, annars kommer juristerna om 15 år på samma sätt som de gjorde i Svea Hovrätt att börja tolka vad som egentligen bör gälla.
Bo Söderberg skriver i remissvaret att fastighetsägare sannolikt förutsätter att presumtionshyra inte kommer att kunna sänkas efter år 16 vid bruksvärdesprövningar, och möjligen har förhoppningar om att nivåerna på presumtionshyran även ska användas i bruksvärdesprövningar av hyror som satts i bruksvärdessystemet. I längden skulle det innebära att den allmänna hyresnivåns höjs upp till något som liknar marknadshyra.
Det måste finnas en tydlighet för bostadsbyggarna.
Han påpekar även att Hyresgästföreningen kanske förutsätter att presumtionshyressystemet inte är ett eget hyressättningssystem, utan snarare ett 15-årigt tillfälligt undantag för vissa bostäder från bruksvärdessystemet. Och när de 15 åren har gått kommer ordningen att återställas genom bruksvärdesprövningar som i förekommande fall tar ner hyran till bruksvärdesnivån.
– Jag är inte jurist, men som ekonom inser jag att måste det finnas en tydlighet för bostadsbyggarna och då tror jag det är bäst att vara tydlig med att vi har två parallella hyressättningssystem som får leva vid sidan av varandra, säger Bo Söderberg.
Hans förslag skulle, om det implementeras, innebära att vid en bruksvärdesprövning (efter 15 år) får endast jämförelseshyror satta i samma system användas, samt att hyror satta i presumtionshyressystemet inte får användas vid bruksvärdesprövning av hyror satta i andra hyressättningssystem.
– Det finns säkert andra lösningar och modeller, men det måsta vara något som skapar tydlighet och transparens, annars står vi inför samma problem i framtiden, menar Bo Söderberg.
