Regering och riksdag bedriver landsbygdspolitik – men inte någon stadspolitik. Därför anordnade Svenska Stadskärnor ett seminarium i Riksdagshuset för att väcka mer debatt.
Publicerat 22 maj, 2013

"Sverige behöver verkligen en samlad stadspolitik"

Regering och riksdag bedriver landsbygdspolitik – men inte någon stadspolitik. Därför anordnade Svenska Stadskärnor ett seminarium i Riksdagshuset för att väcka mer debatt.

– Sverige behöver verkligen en mer samlad stadspolitik, och då menar jag inte bara storstäder utan i högre grad mellanstora och små städer. Det vi ser nu är en ”brain drain” som tömmer dessa städer på kompetens och framtid, sade Rudolf Antoni, från Fastighetsägarna GFR och expert på stadsutveckling.

[ Annons ]

Det han och även Svenska Stadskärnor hoppas på är att politiker, på kommunal, regional och riksnivå, samlas kring stadsfrågorna och att frågan också ska skära över olika departement.
– Vi skulle kunna göra som i Finland där det finns ett stadspolitiskt utskott med representanter från alla departement och näringsliv, sade Rudolf Antoni.

Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, ansåg inte att regeringen bedriver en politik riktad mot någon särskild del av landet.
– Vi ska skapa förutsättningar för att bo i hela landet.

När Marita Ljung och övriga talare på seminariet lade fram sina tankar var fokus mycket på de tre storstäderna och problem med bilköer, dålig kollektivtrafik och brist på bostäder. Inte så mycket om städerna som tappar i attraktion och köpkraft när folk flyttar eller när den lokala handeln slås ut av externa köpcentrum.
– Fastigheter står där de står och kan inte flytta som en familj eller en handlare. Fastighetsägarna är beroende av platsens utveckling, sade Rudolf Antoni.

Dag Klackenberg, vd för Svensk handel, påpekade att han träffat många kommunpolitiker i mellanstora städer som inte har någon policy för hur man vill öka hand.
– De förstår inte handelns betydelse och kan därför plötsligt bestämma sig om höga parkeringsavgifter som skrämmer bort kunder.

Avgående kommunordförande Ilma Reepalu från Malmö tryckte på att Boverket med sina hårda krav på buller och luftföreningar gör det svårt för städer att växa. Han fick dessutom tillfälle att berätta om hur Malmö sedan Kockums varv lades ner 1987 utvecklats från en kris-stad med 22 procents arbetslöshet till dagens dynamiska storstad. Det tack vare satsningar på Öresundsbron, Citytunneln, Malmö högskola och ny spännande arkitektur.

Men han nämnde inte med ett ord de sociala problemen, miljonprogrammens upprustningsbehov och att Malmö idag har en av landets högsta arbetslöshetssiffror med 14,5 procent. I Stockholm är siffran 7,0 procent.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]