En tydligare fördelning av kostnaderna för dagvattenhantering. Det är den största förändringen i Svenskt Vattens förslag till ny VA-taxa.
På sina håll kan vissa fastighetsägare räkna med att få betala en högre avgift för dagvattenhanteringen. Det kan bli en konsekvens av det nya förslag till VA-taxa som Svenskt Vatten nyligen skickat ut på remiss. Det innebär å andra sidan att andra fastighetsägare i samma kommun betalar mindre. Kommunerna tillhandahåller vattentjänsterna till ett självkostnadspris och då är det viktigt att kostnaderna fördelas på ett skäligt och rättvist sätt. Om en grupp betalar för lite så måste andra avgiftsskyldiga betala mer.
– Det fanns ett stort behov av att förtydliga nyttan och kostnaderna för dagvattenhanteringen. Tidigare har det på många håll ofta varit en skev fördelning som inte speglat nyttan av dagvattentjänster. I vårt nya förslag ska vad man betalar mer baseras till hur stor tomtyta man har, förklarar Gilbert Nordenswan, chefsjurist på Svenskt Vatten.
[ Annons ]
Många kommuner har inte tagit någon specificerad dagvattenavgift överhuvudtaget. I takt med att klimatförändringarna gör sig allt mer påminda måste kommunerna jobba mer aktivt med att förebygga översvämningar.
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, är i grunden positiv att en dagvattenparameter införs i VA-taxan. Men han poängterar att det inte får leda till att VA-taxorna höjs avsevärt.
– Det har inte tillkommit något ytterligare ansvar som föranleder de extrema taxehöjningar Svenskt Vatten tidigare aviserat, säger Rikard Silverfur.
Rikard Silverfur skulle gärna se att kommuner med kombinerade system för dag- och spillvatten hindras från att ta ut full taxa.
Då skapas incitament att investera för att bygga bort kombinerade system. Här är det viktigt att ha klart för sig att investeringar ej kan klassas som underhåll och kan då heller inte gå via taxa
Men Gilbert Nordenswan menar att det inte ska kopplas till det nya taxeförslaget.
– Utan det handlar mer om hur man ska fördela kostnaderna inom det kollektiv som har nytta av dagvattentjänsterna. Det handlar alltså mer om själva strukturen för kostnadsfördelningen, och den har vi försökt förbättra. Men visst, om en enskild grupp varit gynnad av en viss taxa så kan man komma att få ett annat läge, säger Gilbert Nordenswan.
Kommuner kan också välja att utforma taxan på annat sätt än vad Svenskt Vatten rekommenderar. Den tidigare standardtaxan, P96, togs fram i samband med att lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft 2007.
– Vi har märkt att en del av våra medlemmar själva har svårt att förstå sin egen taxa eftersom det är komplext, och då såklart också svårt att förklara den för kunder. Med förändringarna vill vi skapa tydlighet kring taxan och hur den ska tolkas, säger Gilbert Nordenswan.
Ett problem har varit att man i många kommuner har klumpat ihop kyrkor och lagerbyggnader med bostadsfastigheter när anläggningsavgiften ska bestämmas. Det har lett till att byggnader med enbart ett litet personalutrymme med kök och toalett åkt på samma anläggningsavgift som en bostadsfastighet med hundratalet lägenheter.
Rikard Silverfur menar att Svenskt Vatten i det nya förslaget fortfarande klumpar ihop exempelvis logistikbyggnader och bostadsfastigheter.
– För anläggningsavgifter befarar vi att risken är att kommuner inte kommer att ändra praxis utan att fortsätta ta ut så mycket man kan. Det kan vi inte acceptera, säger Rikard Silverfur.
Gilbert Nordenswan håller inte riktigt med.
– Vi har försökt att förtydliga den rättspraxis som finns när det gäller stora lagerlokaler. Masn måste titta på vilken nytta en viss fastighet får av tjänsten. Visar det sig att den avgift man skulle få blir oskälig så ska man få göra avdrag. Risken för sådana misstag kommer att bli mindre med vårt nya förslag, säger Gilbert Nordenswan.
