[ Annons ]

Hushållen ökade sina lån med 42 miljarder under fjärde kvartalet 2010 och låneskulden uppgick vid årsskiftet till 2 715 miljarder kronor. Sett över helåret 2010 har hushållen ökat sina lån med 188 miljarder kronor.
Publicerat 25 mars, 2011

Svenska hushåll skuldsätter sig allt mer

Hushållen ökade sina lån med 42 miljarder under fjärde kvartalet 2010 och låneskulden uppgick vid årsskiftet till 2 715 miljarder kronor. Sett över helåret 2010 har hushållen ökat sina lån med 188 miljarder kronor.

Även om hushållens upplåning fortfarande ökar så har ökningstakten dämpats de senaste tre kvartalen. Höjda räntor tillsammans med åtgärder som bolånetak torde vara bidragande till detta. Under fjärde kvartalet höjde riksbanken reporäntan 0,25 procentenheter vid två tillfällen till totalt 1,25 procent. Som en följd av det höjde bankerna de korta och långa utlåningsräntorna gentemot hushållen.

[ Annons ]

Hushållens nytagna lån minus amortering, samt genomsnittlig utlåningsränta i banker och kreditinstitut

Under fjärde kvartalet 2010 nettosålde, dvs. köp minus försäljning, hushållen värdepapper till ett värde av 23 miljarder kronor. Nettoförsäljningen av svenska noterade aktier uppgick till 7 miljarder, fondandelar till 4 miljarder och obligationer till 12 miljarder kronor. Samtidigt ökade hushållens inlåning med  38 miljarder. Totalt var det finansiella sparandet, transaktioner i finansiella tillgångar minus skulder, under det fjärde kvartalet 1 miljard kronor.

Hushållens finansiella förmögenhet, dvs. finansiella tillgångar minus skulder, uppgick vid årsskiftet till 3 771 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 129 miljarder jämfört med föregående kvartal och 428 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den främsta förklaringen till den ökade förmögenheten är relaterat till börsuppgången under året. Stockholmsbörsen gick, enligt Affärsvärldens generalindex, upp 22,5 procent under 2010. Trots att hushållen de senaste kvartalen nettosålt såväl aktier som fonder ökade värdet på de aktierelaterade tillgångarna och bidrog till att hushållens förmögenhet är större än någonsin.

Under 2010 avvecklade Riksbanken de åtgärder som vidtogs i samband med finanskrisen. De sista delarna av Riksbankens extraordinära utlåning till bankerna förföll i princip helt under fjärde kvartalet. Riksbankens balansräkning minskade och närmade sig därmed nivån före krisen. På Riksbankens skuldsida märks främst att emissionerna av riksbankscertifikat upphörde under fjärde kvartalet 2010.

Staten både minskade tillgångarna och ökade skulderna under fjärde kvartalet. Ett mönster som inte är ovanligt förekommande för ett fjärde kvartal. Tillgångarna minskade med 35 miljarder kronor. Framförallt var det inlåning i banker, både i svenska och utländska, som minskade. Även innehav i utländska certifikat bidrog till minskningen. Statens skulder ökade däremot med 30 miljarder kronor. Den ökade upplåningen utgjordes främst av statskuldsväxlar och obligationer. Sammantaget blev statens finansiella sparande kraftigt negativ under perioden, minus 65 miljarder kronor. För helåret 2010 stannade det finansiella sparandet på minus 18 miljarder kronor.

Den marknadsvärderade statsskulden låg i nivå med tidigare kvartal och uppgick fjärde kvartalet 2010 till 1 318 miljarder kronor.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]