Den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet är avvikande jämfört med närliggande länder visar en ny SNS-rapport. Stigande markpriser bidrar, men framför allt är det byggmaterialpriserna som ökar ovanligt snabbt i Sverige.
Bostadspriserna i Sverige har under de senaste 25 åren stigit i en takt som sticker ut jämfört med de nordiska grannländerna. Ofta framhålls höga markpriser som en huvudsaklig anledning. Nationalekonomerna Mats Bergman och Sten Nyberg beskriver i rapporten ”Konkurrens och prisbildning på den svenska bostadsmarknaden” att stigande markpriser endast kan förklara cirka en tredjedel av prisökningen på bostäder i Sverige. Istället är det byggkostnaderna som ökat snabbt i Sverige och inte minst stora prisökningar på byggvaror har gjort att priserna skjutit i höjden.
Det finns flera förklaringar till detta, enligt forskarna. En av de viktigaste är effekten av de i Sverige stora inköpsrabatterna, upp till 80 procent, som ges till professionella köpare.
– De som är inne i systemet tjänar på det, särskilt installationsföretagen och grossisterna är de stora vinnarna, säger Mats Bergman.
– Installationsföretagen ser ut att ha låga timpriser, och så köper dom in material som de ger kunden lite rabatt på, säg 10-20 procent. Det tycker kunden ser bra ut, men företaget kanske har 60-70-80 procents rabatt, så de tjänar massor av pengar som varken kunden eller de anställda ser riktigt. För dom är det här ett väldigt trevligt system. Men det känns som att det finns ett problem där, som det vore angeläget för Konkurrensverket att gräva i.
Mats Bergman menar att det blir kontraproduktivt ur konsumenternas synvinkel, eftersom fastighetsägarna eller byggbolaget måste kompensera utgifterna med en hög hyra.
– Det stora flertalet byggmaterialkategorier som vi har undersökt har rejäla ökningar, långt över konsumentprisindex. Men det är svårt att komma åt att förändra, eftersom det är så många som gynnas av det. Dessutom är ett rabattsystem i sig inte olagligt.
Ytterligare en förklaring till de ökade kostnaderna är möjligheten att frångå hyressättningsprincipen för nybyggda hyresrätter som infördes 2006. Undantaget, så kallad presumtionshyra, var tänkt att säkerställa en rimlig avkastning på bostadsinvesteringar med utgångspunkt från produktionskostnaderna i stället för en bruksvärdesjämförelse.
Men enligt författarna innebär denna möjlighet att fastighetsägaren har låga incitament att bygga billigt, vilket i sin tur kan driva upp priserna. En avreglering av hyresmarknaden skulle mildra problemen, menar de.
– Sverige är avvikande jämfört med andra länder genom att vi har en hyresreglering för både allmännyttan och den privata fastighetsägaren. Det vi föreslår är att man inspireras av hur det går till när man ombildar till bostadsrätter, och ändrar från reglerad till fri hyra, det vill säga marknadshyra. Det skulle vara en frivillig överenskommelse mellan hyresgäster och fastighetsägare, t ex för en hel fastighet. Det innebär ju inte att man får höja hyran hursomhelst, utan det är fortfarande begränsningar på olika sätt, säger Mats Bergman.
– Höjda hyror är ju inte populärt, men får man som hyresgäst en rejäl ekonomisk kompensation så är det kanske mer intressant. Då får man en grundplåt till en bostadsrätt eller om man vill flytta till en ny stad eller liknande. Det skulle bli en win-win både för hyresgästerna och fastighetsägarna.