Under början av 2013 sjönk BNP i flera av euroområdets ledande ekonomier och den svaga ekonomiska utvecklingen i spåren av skuldkrisen präglade fortfarande stora delar av Europa. Men den svenska ekonomin stod pall – första kvartalet ökade Sveriges BNP med 0,6 procent.
Det var framför allt hushållskonsumtion och lagerinvesteringar som höll uppe den svenska BNP-tillväxten under årets första kvartal. Det visar en analys av statistiken som presenteras i Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv nummer 2/2013.
[ Annons ]
Under första kvartalet 2013 stärktes världshandeln efter den svaga utvecklingen fjärde kvartalet. Under samma period sjönk dock den svenska varuexporten kraftigt, vilket indikerar att Sverige tappade andelar på världsmarknaden. Tjänsteexporten fortsatte däremot att växa och kompenserade en del av nedgången för varorna.
Rapporten visar också att produktionen inom näringslivet steg första kvartalet jämfört med föregående kvartal. Mest ökade tjänsteproduktionen men även varuproduktionen steg något då industrin vände uppåt efter två kvartal i rad med produktionsminskningar. Produktionen ökade trots att antalet arbetade timmar i näringslivet sjönk vilket betyder att produktiviteten ökade jämfört med föregående kvartal.
Hushållskonsumtionen var återigen bland de starkaste drivkrafterna bakom den faktiska BNP-tillväxten. Väl tilltagna reala inkomstökningar bidrog till det. Hushållen ökade konsumtionen med 1 procent, vilket var den starkaste kvartalstillväxten på ett år. Höga boendeutgifter på grund av det kalla vädret drog upp konsumtionen, men hushållen visade också tecken på ett något mindre försiktigt köpbeteende där bland annat inköp av heminredning prioriterades. Sparbenägenheten är dock fortfarande dominerande och den justerade sparkvoten låg kvar på en historiskt hög nivå.
