Foto: Shutterstock.
Publicerat 1 december, 2020

Svensk fastighetsbransch kan hamna utanför taxonomin

Nu hörs allt fler varnande röster för att detaljutformningen av EU:s gröna taxonomi kan komma att utesluta stora delar av den svenska fastighetsmarknaden.

Samtidigt som EU:s kommande taxonomi över hållbara affärsverksamheter välkommas av flertalet aktörer pekar fler och fler på risken att det inte blir det rättvisande klassificeringssystem som det är tänkt. Intervjuad i Aktuell Hållbarhet menar Catharina Belfrage Sahlstrand, hållbarhetschef på Handelsbanken, att svenska fastigheter riskerar att inte bli aktuella för grön finansiering på grund av skillnader i energiklassificeringssystemen.

– Svenska fastigheter och svenskt byggande ligger långt fram i miljö- och klimathänsyn. Trots det skulle endast en mycket liten del av svenska fastighetsmarknaden bedömas som grön under nuvarande taxonomikriterier. Branschen skulle därmed inte få en rättvis klassificering under taxonomin, och därmed inte heller under kommande styrning från EU, säger hon till Aktuell Hållbarhet.

[ Annons ]

Detta eftersom byggnader som byggts före den 31 december 2020 enligt det förslag som nu föreligger ska uppfylla energiklass A för att bedömas som grön enligt taxonomin. Ett krav som slår hårt i Sverige och övriga Norden då klass A är skarpare här än i andra länder. 

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, tycker att energiklasser är ett dåligt sätt att ställa krav eftersom klasserna enligt energideklarationerna inte är harmoniserade mellan medlemsstaterna.

– Till de främsta tokigheterna hör definitivt klass A-kravet för befintliga byggnader.  Det är feltänkt att ställa högre energikrav på den typen av byggnader än på nyproducerade. Skulle detta krav förbli oförändrat är det en stor andel grön obligationsvolym som i Sverige i princip uteslutande består av fastigheter som inte kommer kunna finansieras med obligationer, säger Rikard Silverfur.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger sig dock inte förstå varför det skulle leda till ett problem för gröna obligationer.

 – Såvitt jag vet finns det ingen aktuell standard som binder sig till EU-taxonomin. Däremot förväntar vi oss en koppling till taxonomin i Kommissionens kommande förslag till en EU-standard för gröna obligationer. Att döma av tidigare utkast till förslag kommer EU-standarden vara frivillig. Men ja, den som väljer att emittera enligt den standarden kommer också att behöva uppfylla kraven däri, säger Per Bolund.

Han påpekar att det finns andra standarder och principer på marknaden för gröna obligationer som inte har någon formell koppling till taxonomin. 

– Svenska staten utgick exempelvis från Green Bond Principles för den svenska gröna statsobligationen. Givet att dessa existerar parallellt kommer det fortfarande finnas alternativ för den som vill ge ut gröna obligationer, säger Per Bolund.

Rikard Silverfur varnar dock för tilltron till parallella system för gröna obligationer, dels eftersom taxonomin kommer att vara så styrande och dels då olika parallella system lite motverkar hela syftet med taxonomin.

Men klass A är skarpare i Norden än i andra länder – ser du det som rimligt att då ställa högre energikrav på den typen av byggnader än på nyproducerade?

– Vi analyserar nu kommissionens utkast till delegerad akt för fullt inom Regeringskansliet, och jag kan därför inte kommentera enskilda sakfrågor ännu. Vi kommer såklart att agera där vi bedömer att det finns objektiva vetenskapligt underbyggda skäl för justeringar. Vi kommer att svara på kommissionens konsultation och dessa svar kommer att vara offentliga. Vi för också dialog med kommissionen och andra medlemsländer, säger Per Bolund.

Han säger sig hoppas på en konstruktiv dialog med branschen och gärna förslag på alternativ till det som man inte bedömer som ändamålsenligt.

– Finns det vetenskapligt väl underbyggda argument så ger det kommissionen bra förutsättningar att kunna slipa på detaljerna, säger Per Bolund.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]