Transaktionsvolymerna på den svenska fastighetsmarknaden 2022 började i dur och slutade i moll. Det visar en sammanställning från fastighetsrådgivaren Svefa.
2022 var ett år där fastighetstransaktionerna tvärnitade i tredje kvartalet. Enligt Svefa uppgick den totala transaktionsvolymen 2022 till knappt 200 miljarder kronor, vilket är en minskning med 30 procent jämfört med 2021 (290 miljarder) Den totala transaktionsvolymen inklusive uppköp och sammanslagningar omfattade cirka 210 miljarder kronor (400 miljarder 2021), en minskning med 48 procent.
– Vi kan för 2022 konstatera att bostäder som föregående år var glödhett, och då i synnerhet nyproduktion, blev årets Svarte Petter. Investerarintresset sjönk drastiskt och segmentet utgjorde cirka 23 procent av volymen. Det vill säga nästan en halvering jämfört med 2021, kommenterar Svefas Affärschef Analys, Katrin Wallensjö.
[ Annons ]
Tappet beror enligt henne på de numera välkända faktorerna: rusande inflation, stigande räntor, energikris och oro i omvärlden. Det har gjort att marknadsförutsättningarna är osäkra, och innebär att säljare och köpare står för långt ifrån varandra i bedömningen av marknadsvärdet för objekt.
Ändå inledde året oväntat starkt. Efter första kvartalet översteg transaktionsvolymen för fastigheter rekordåret 2021 med över 30 procent. När halvårsskiftet passerades höll fastighetsmarknaden fortfarande tempot och jämfört med rekordåret 2021 överträffades transaktionsvolymen med cirka 7 procent. Sedan kom raset. Augusti blev en månad med historiskt liten transaktionsvolym och september likaså.
Fastighetsmarknaden är synnerligen spännande just nu.
Enligt Katrin Wallensjö är inflationen, räntebanan samt kriget i Ukraina de påverkansfaktorer som kommer att vara viktigast för utvecklingen framåt.
– Fastighetsmarknaden är synnerligen spännande just nu och vi kommer troligtvis att få se stora omkastningar av ägarkartan inför de stundande refinansieringar som fastighetsbolagen står inför.
