På bara ett par decennier har komfortkyla blivit standard på kontoret. Frågan är om vi kommer se samma utveckling i våra lägenheter på sikt. I branschen är man avvaktande.
I nyproducerade Brf Vårdträdet utanför Sundbyberg kommer det att finnas kyla i samtliga 44 lägenheter när det står klart i sommar. Kylan är en biprodukt av föreningens bergvärmeanläggning. Under varma sommardagar kan systemet köras ”baklänges” och ge hyresgästerna behaglig gratissvalka från berggrunden.
[ Annons ]
Än så länge är det väldigt få fastighetsägare som erbjuder komfortkyla till sina hyresgäster. Men på sikt kan det bli ändring på det, i takt med varmare klimat. Enligt Boverkets framtidsscenarier kan klimatet i Sverige i slutet av seklet vara detsamma som i Frankrike och Spanien. Dessutom blir våra bostäder successivt mer täta och energieffektiva, vilket medför ett ökat värmeöverskott.
– Visst kan det bli vanligare med kyllösningar. För 15 år sen hade inte så många kontor kyla, nu har alla det. Folk blir mer kräsna, det finns de som vill ha exakt 21,7 grader. Det kan ju vara ett sätt för fastighetsägare att behålla hyresgäster, säger Reidar Selling, konsult på WSP.
– Men det gäller att kunna integrera kylan med värmen på ett bra sätt. Och det får inte bli en alltför stor kostnad för de boende.
I nya lägenheter går det givetvis att bygga in integrerade lösningar från grunden, till exempel fjärrkyla som har vuxit kraftigt sedan det infördes i mitten av 90-talet, framför allt i kontorsbyggen. I Sverige finns idag 30 fjärrkylenät, varav världens största faktiskt finns i Stockholm.
– Det är framför allt företag som köper värme som ställer ökade krav på kyllösningar. Jag tror inte att efterfrågan bland bostäder kommer att öka nämnvärt, men skulle det bli så kan fjärrkyla bli konkurrenskraftigt. Fastighetsägaren slipper ju driftansvaret, säger Ulrika Jardfelt, vd på Svensk Fjärrvärme.
Att installera kyla i äldre hus med mekanisk frånluftsventilation är knepigare. Men nu öppnar sig nya möjligheter när miljonprogramshusen är i full färd med att renoveras. I samband med detta installerar många fastighetsägare så kallad FTX-ventilation, där tilluften värms av frånluften. I ett sådant system dras nya kanaler in till lägenheterna där det även går att koppla in kyllösningar.
I branschen har man dock inte märkt någon större efterfrågan än.
– Man skulle kunna tänka sig att intresset ökar för att folk vill ha det mer komfortabelt, men vi har inte fått många frågor kring detta. De ventilationssystem som byggs är inte heller dimensionerade för att kunna kyla alltför mycket, då krävs det mer luft eller helt annan teknik, säger Erik Öster-lund, teknik- och miljöchef på branschorganisationen Svensk Ventilation.
Inte heller Swegon, en av de större svenska ventilationsföretagen, ser någon stor marknad för kyllösningar på kort sikt.
– Vi utvecklar inga kyllösningar men det kan bli aktuellt senare. Jag tror att den här typen av lösningar kan komma för bostadsrätter och för vissa profilbyggen, men inte inom allmännyttans hyresrätter, säger Christoffer Lindström, affärsutvecklare på Swegon.
Hur ser då lösningarna ut för den som är intresserad av att investera? För dem som har installerat ett FTX-system är frikyla ett kostnadseffektivt alternativ, antingen via bergvärmehålet eller genom ett rör i marken.
–?Installationen kräver inte så mycket. Ett kylbatteri, en shunt och en styrningsfunktion. Det kostar kanske 50 000 kronor, men driften är i princip kostnadsfri, säger Reidar Selling på WSP.
En poäng med bergvärmelösningen är att överskottsvärmen i FTX-aggregatet kan skickas ner och värma upp berggrunden, vilket ökar pumpens verkningsgrad.
Även fjärrkyla är ett alternativ, men då blir det å andra sidan en konstant driftskostnad.
– Allt som kostar blir dyrare och jag tror inte att fjärrkyla i bostäder kommer att bli så stort, säger Reidar Selling.
En annan lösning kan vara att sätta in luft-luftvärmepumpar som ett komplement till det övriga värmesystemet. Företaget Daikin har en lösning för flerfamiljshus där man kan använda en central luftvärmepump på taket och sätta in diskreta installationer i varje lägenhet där de boende individuellt kan reglera värme och kyla.
– Vi har sålt den till ett 20-tal bostadsrättsföreningar, mest för att de ger en besparing på värmekostnaden. Men hushållen kan även få kyla på köpet, säger Mette Engström, sales manager på Daikin.
Ett företag som satsat på komfortkyla är det allmännyttiga bostadsbolaget Signalisten i Solna. Under 2010 byggde de två fastigheter, varav en med 22 lägenheter för personer över 65 år. I dessa installerades komfortkyla från berggrunden. Totalt handlar det om ett 70-tal hyresrätter.
– Tanken var att vi skulle skapa en jämnare temperatur för de boende, men i nuläget planerar vi inte att gå vidare med enbart komfortkyla i fler fastigheter. Det är inte värt investeringen med endast kyla från berggrunden. Möjligen kan det bli aktuellt i framtiden i kombination med bergvärme. Driftskostnaden är relativt låg men på sikt blir det underhållskostnader, konstaterar Erik Lindfors, chef för fastighetsutveckling och teknik på Signalisten.
Fjärrkyla
Fjärrkyla bygger på att kallt vatten går i ett ledningsnät på samma sätt som fjärrvärme. Det kalla vattnet kopplas via en värmeväxlare till fastighetens ventilationssystem för att kyla luften som cirkulerar.
Fördelar: Låg investeringskostnad, ?ingen skötsel.
Nackdelar: Hög driftskostnad.
Kyla från bergvärme
Samma borrhål som ger värme på vintern kan ge billig kyla under varma sommar-dagar. Överskottsvärmen återförs till borrhålet vilket ökar anläggningens effekt på vintern.
Fördelar: Väldigt låga driftskostnader.
Nackdelar: Hög investeringskostnad.
Luft-luftvärmepump
Den hämtar energi från uteluften som kan användas både till värme och kyla. En central enhet placeras i eller utanför fastig-heten, till exempel på taket. Den centrala pumpen förbinds med enheter i varje lägenhet där det går att reglera kyla och värme individuellt.
Fördelar: Flexibelt och kostnadseffektivt.
Nackdelar: Kräver mer installationer i lägenheten.
