Efter en turbulent sommar går vi nu mot en oviss höst och en ökad riskaversion. De flesta av världens större börser har tappat rejält i värde sedan årsskiftet, räntorna på de ”svagare” euroländernas statsobligationer har skjutit i höjden och priserna på säkra tillgångar som guld, japanska yen, schweiziska franc och amerikanska statsobligationer (vilka de facto […]
Efter en turbulent sommar går vi nu mot en oviss höst och en ökad riskaversion. De flesta av världens större börser har tappat rejält i värde sedan årsskiftet, räntorna på de ”svagare” euroländernas statsobligationer har skjutit i höjden och priserna på säkra tillgångar som guld, japanska yen, schweiziska franc och amerikanska statsobligationer (vilka de facto har blivit nedgraderade) är högre än någonsin.
Varför kommer då dessa kraftiga marknadsreaktioner just nu? Det är framförallt två faktorer som förklarar det. Till att börja med har investerare runt om i världen börjat tvivla på det politiska ledarskapet i västvärlden. Processen för att höja det amerikanska skuldtaket var till stora delar en politisk fars mellan republikaner och demokrater. Sparpaketet de slutligen enades om innehöll besparingar på kort sikt, när ekonomin egentligen behöver stimulans. Samtidigt har de europeiska ledarna under det senaste året inte vågat ta tag i de stora reformfrågor som krävs för att få eurosamarbetet att fungera på sikt.
Den andra faktorn som kan förklara den eskalerande oron på finansmarknaden är att marknadens aktörer nu har börjat inse att den globala ekonomiska tillväxten kommer att vara svag under många år framöver. Problemet är att det inte finns någon hållbar global tillväxtmotor. Återhämtningar har vägrat ta fart i USA med envist hög arbetslöshet, fallande huspriser och svag konsumtion medan euroområdet visar en fortsatt svag ekonomisk utveckling. De senaste årens tillväxtmotorer i Asien och Latinamerika visar dessutom tydliga tendenser på överhettning, för stort exportberoende och korruption. Dessa länder kommer inte kunna driva världsekonomin under kommande år på samma sätt som efter finanskrisen 2008.
Problemet är att det inte finns någon hållbar global tillväxtmotor.”
Den turbulenta utvecklingen till trots behåller vi på Newsec vårt makroekonomiska huvudscenario. Vi förutsätter att politikerna på båda sidor om Atlanten kommer att ta sitt ansvar och fatta ”rätt” beslut under kommande år – även om detta sker när alla övriga alternativ är uttömda. Den globala tillväxten kommer att vara svag under en utdragen period med låga räntor och låg inflation, men det är helt normalt under decenniet efter en finanskris när företag, hushåll och stater konsoliderar sina balansräkningar.
Den svenska ekonomin är dock fortsatt stark och vi står ut från resten av världen med vår stabila makroekonomiska fundamenta. Vår låga statsskuld, konkurrenskraftiga exportindustri, höga sparkvot samt goda transparens har under senare år genererat en kombination av utvecklingsländers tillväxt och utvecklade ekonomiers stabilitet. Omkring hälften av vår BNP består dock av export, och det är genom utlandshandeln som vi kommer att påverkas av den kommande globala konjunktursvackan. Starka fundamenta i den svenska ekonomin gör dock att den inhemska efterfrågan blir en allt viktigare tillväxtmotor.
Fastighetsmarknaden följer den övriga ekonomin, och som investerare gäller det att hitta de segment som gynnas av utvecklingen. Handelsfastigheter har en uppenbar koppling till den inhemska efterfrågan, och här kommer tillväxten också att vara stabil. Men det finns även andra segment som är knutna till den inhemska efterfrågan. Bostäder i storstäderna är ett exempel, men även logistik kopplad till handeln i de större städerna är goda exempel. Högkvalitativa kontor i bra lägen kommer att vara attraktiva för investerare som söker core investeringar med låg risk.
Det går att göra bra fastighetsaffärer i alla marknadslägen – när det ekonomiska läget är så turbulent som nu är det dock viktigare än någonsin att grunda sina beslut på en väl genomarbetad analys.
Marie Bucht, Head of Advice på Newsec. marie.bucht@newsec.se