I dag ger civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD) Boverket i uppdrag att utreda ytterligare undantag i plan- och bygglagen, som att kunna bygga balkong utan bygglov. Ytterligare en i raden av det 70-tal utredningar han tillsatt. Men hyressättningssystemet lämnar han därhän om han får fortsätta bestämma.
Fram till valet får varje riksdagsparti vidareutveckla några av svaren i den stora bostadspolitiska enkät som publicerats i senaste numret av Fastighetstidningen (se länk nedan).
[ Annons ]
Ni vill utvärdera nuvarande hyressättningssystemet under nästa mandatperiod och vidta åtgärder som underlättar nyproduktion. Har ni någon plan på åtgärder?
– Boverket har i uppdrag att kontinuerligt utvärdera detta. För min del måste man djupare analysera hur det fungerat. Regeringen har inte mer än det men Kristdemokraterna är beredda att skruva lite i systemet och pröva om man kan släppa hyrorna i nyproduktion friare. Vi är mån om ett konsumentskydd men nyproduktionshyrorna finns det inte på samma sätt någon oro för befintliga hyresgäster. Vi tror därför att en sådan åtgärd skulle öka andelen hyresrätter i nyproduktion jämfört med bostadsrätter. Den nuvarande presumtionshyressystemet fungerar lite olika beroende på var landet man befinner sig.
Om du hade haft egen majoritet, hur hade du ändrat hyressättningssystemet?
– Jag har alltid sagt att parterna måste ta ansvar för det här systemet. Det är relativt nytt och har bara varit igång några år. Vi får se hur parterna sköter det här, om man kan få det nuvarande systemet att fungera bättre. Det fungerar sämre i storstadsområdena, framförallt i Stockholm. Men jag tror att det rådande systemet har förutsättningar att fungera väl om det sker på ett ömsesidigt förhandlande. Eller att man i varje förhandling individualiserar hyressättningen där man tar hänsyn till enskilda lägenhetens skick.
Kristdemokraterna vill sänka flyttskatterna så att skatten minskar i takt med hur länge man ägt en fastighet. Hur ska man finansiera en sådan sänkning?
– Det är ett problem som växer. Det har också boverket visat att i takt med att priserna ökar så växer också flyttskatternas negativa effekter och rörligheten. En lösning är att vikta en sådan sänkning. Det kan man delfinansiera med en reformering när man kommer i ett läge om man vill avsätta ett reformutrymme. Där är vi öppna för man måste hitta ett statsfinansierat ansvarsfullt sätt. En lösning på problemet är att det blir mera skatt när man säljer med kort varsel en lång ägande. Man kan kanske ta från reformutrymmen men det är inget vi kan lova. Det finns några variabler man kan skruva på för att finansiera en reform.
Ni ser gärna att kommunen har sitt eget ansvar om det ska byggas på deras mark men vill samtidigt att staten ska ha ett större inflytande. Hur skulle det samarbetet se ut?
– Vi vill ha en regional planeringsnivå. Det är utredning på gång som ska vara klar våren 2015. Tanken är att ha en mer regional dimension i planeringen. En idé är att man på regional nivå sätter ramverk för hur bostadsbyggandet bör se ut och vad varje kommun bör ha för beting när det gäller att ta fram exempelvis byggbar mark. Vi kan inte ha världens mest avancerade planeringssystem med den bostadsbrist vi har idag. Men kommunen måste självklart bestämma hur de vill utforma sin stad. Men vi kan ge tydligare kriterier hur mycket man ska åstadkomma i varje kommun.
Ni säger att subventioner inte är rätt metod för att stimulera nybyggandet. Vad är ert förslag?
– Det är genom att göra planprocessen kortare och effektivare. Se till att enkla regelverken så att det blir ekonomiskt intressant att bygga. Ett bra exempel är det vi har åstadkommit med att bygga smålägenheter vilket gör att det kan byggas flexiblare för en mindre kostnad. Det är genom Sverigebygget där vi satsar stort på kollektivtrafik och snabbtåg och därmed skapar förutsättningar för ny attraktiv. Som parti vill vi titta på hyresrättens skattemässiga situationer. Kristdemokraterna delar den bedömningen med staten att det är besvärligare att investera i hyresrätten jämförelsevis med andra boendeformer. Där gäller det att hitta en bra lösning. Men vi har ännu inget förslag framme från regeringens sida. Förutom att om man ska hitta en statsfinansiell finansiering måste man också hitta en skatteteknisk klok lösning. Det här är komplicerat. Det är därför det inte ännu är klart. Problemet är identifierat men vi måste vidta reformer i den riktningen.
Men skulle det inte underlätta om åtgärderna blev subventionerade?
– Subventioner har det problemet att det dopar bostadsmarknaden. Effekten blir då ett avgränsade i tid och form. Subventioner uppmuntrar en viss typ av byggande. Då jagar byggföretagen subventioner istället för att utveckla sina egna produkter. Det här är långsiktiga frågor man måste därför skapa långsiktiga åtgärder. De subventioner som vänstersidan haft i olika former har inte fungerat. Vi hade tre sådana system under nittio- och tjugohundratalet vi byggde ändå hälften av vad Finland och Danmark gjorde. Det måste vara generella åtgärder och de måste snarare ligga på regelförenklingar. Det gäller att hitta en skatteteknisk konstruktion som fungerar.
Hur ser din egen bostadskarriär ut?
– Jag har prövat alla boendeformer. Under min studietid var jag inneboende i en källare. Sedan hyrde jag en etta i andrahand utan hyresvärden tillstånd. Jag fick mitt första egna kontrakt när jag var 28 år när jag köpte en lägenhet. Sedan har jag bott i villa och bostadsrätt i ett par omgångar.
Hur ser din bostadspolitiska vision ut?
– Vi ska ett blandat byggande där entreprenörer som vill bygga bostäder ska mötas av en öppen attityd från kommuners och statens sida. Vi vill ha ett klimat där byggare och förvaltare vill vara med och skapa ett varierat byggande. Variationen i sig är ett självändamål. Man skapar då boenden som passar olika plånböcker och människor i olika livsfaser. Det är motsatsen till stereotypa mångmiljonsprogrammen och moderna bostadsområden. Modern typ av enformighet är oftast oerhört dyra lägenheter byggda i områden med människor med stora plånböcker har råd att komma in i. Mångfalden på bostadsmarknaden måste öka.
Läs hela bostadspolitiska enkäten i Fastighetstidningen nr 6.
