Strandat i Stockholm – igen

Det blev inget ramavtal för de privata hyresvärdarna i Stockholms stad. Parterna har strandat efter att Hyresgästföreningen ställt krav på lägre hyreshöjningar för lägenheter med högre hyresnivåer samt att brister i OVK, hisskötsel och radonmätningar ska vara med i avtalet.

Annons:

Annons:


Den 3 december slöt Hyresgästföreningen i Stockholm en överenskommelse med de kommunala bolagen där hyreshöjningen för 2020 landade på 1,95 procent. Det var även en nivå som Fastighetsägarna Stockholm kunde acceptera i förhandlingarna för 95 000 lägenheter. Men det blev ingen signatur. Hyresgästföreningen krävde lägre höjning (1,8 procent) för hyresgäster med normhyror över 1 650 kronor, samt en skrivning att de nivåerna gäller under antagandet att respektive hyresvärd följer lagar och förordningar.

– Att följa gällande lagar och regelverk kring ventilation, radon och hissäkerhet är en självklarhet för stadens privata fastighetsägare. Men efterlevnaden av regelverket ska faktiskt följas upp av myndigheter, inte av Hyresgästföreningen. Att gå med på den typen av krav skulle ge Hyresgästföreningen en sorts myndighetsstatus, som vore helt främmande på den svenska bostadsmarknaden, menar Nathalie Brard chef hyresmarknad, Fastighetsägarna Stockholm.

Det har i tidigare förhandlingsuppgörelser inte funnits med delar om förvaltningskvalitet. Varför vill då Hyresgästföreningen ha med det i årets avtal?

–  I de senaste fem ramavtalen har fyra innehållit skrivelser om förvaltningskvalitet, det har ingått i förhandlingarna men vi har inte kommit överens.  Denna gång ville vi fokusera på det igen eftersom vi sett att egenkontrollen inte sköts på ett bra sätt, säger Kristoffer Burstedt, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen region Stockholm.

Är det många fastighetsägare som missköter sig och vilka är det?

– Jag vill inte peka ut enskilda hyresvärdar, men när det gäller hissar har vi haft några stora hyresvärdar som har kört hissar med driftsförbud och vad gäller OVK har vi sett att det ofta inte görs eller att man inte åtgärdar brister som uppdagas. Vissa har använt besiktningsmän som inte är ackrediterade. Det har varit mycket bekymmer med just OVK.

Har ni undersökt hur många det rör sig om och har statistik på antal brister?

– Nej, vi har ingen konkret statistik, det är omfattande material att jobba med. Men vi vill ha med det med i ett ramavtal även om vi vet att det funkar bra på många håll.

När ni slöt avtalet med allmännyttan var inte de kraven med. Varför?

– Vi hade det inte med i själva avtalet men vi var överens om att fortsätta hantera de frågorna i de ordinarie möten vi har. Vi har den typen av dialogkanaler med allmännyttan där vi kan hantera det på ett annat sätt än vad som ofta är fallet med privatvärdarna.

Är hyresförhandlingarna det rätta forumet för dessa frågor?

– Det är ofta de tillfällen vi har till dialog med privatvärdarna. Jag tycker det är rimligt att man ska följa lagar och förordningar för att få samma höjning som andra.

Nathalie Brard betonar att vårt hyressättningssystem innebär att hyran i enskilda lägenheter baseras på deras bruksvärdes, det vill säga. olika kvaliteter kopplade till boendet.

– Detta hanteras i separata förhandlingar mellan hyresvärdarna och Hyresgästföreningen. Den årliga förhandlingen handlar däremot om hur mycket den allmänna hyresnivån ska justeras i Stockholm för att inte de bruksvärdessatta hyrorna ska tappa i värde när samhällsekonomin utvecklas. Hyresgästföreningen vill gärna blanda in saker som hör hemma i bruksvärdesförhandlingarna i den årliga förhandlingen. Det är inte rätt väg att gå.

– Att Hyresgästföreningen gör skillnad på privata och kommunala hyresvärdar innebär att lägenheter som har likartade kvaliteter får olika hyresjusteringar beroende på vem som äger dem. Det strider direkt mot lagstiftningen. Egentligen borde privata och kommunala bolag sitta sida vid sida i de årliga förhandlingarna. Det har vi och de kommunala bolagen önskat under lång tid, men Hyresgästföreningen har vägrat.

Nathalie Brard anser att förhandlingen om 2020 års hyresjustering visar att den nuvarande förhandlingsmodellen nått vägs ände och är i akut behov av reformering.

– Vi behöver ett regelverk som säkerställer att de förhandlande parterna är jämbördiga. Idag finns det ingen rättslig instans som parterna kan vända sig till om de inte kommer överens. Hyresnämnden kan inte hantera den årliga justeringen av den allmänna hyresnivån på en ort. Kommer inte parterna överens idag, blir det ingen höjning, säger Nathalie Brard.