Märta Stenevi, Jämställdhets- och bostadsminister. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 14 juni, 2021

Stora ändringar i bygglovsregler föreslås

Ett flertal ändringar ska inte längre kräva bygglov. Men samtidigt vill Bygglovsutredningen skärpa regelverket inom särskilt värdefulla områden.

Ett flertal vanliga åtgärder, som exempelvis fasadändringar och invändiga planlösningsändringar, ska inte längre vara bygglovspliktiga. Det föreslår regeringens särskilde utredare Jesper Blomberg som under måndagen presenterade Bygglovsutredningens betänkande.

Dock betonade Jesper Blomberg på presskonferensen att samtidigt som lovplikten minskas generellt, så kan den i stort sett behållas, eller i vissa fall stärkas, inom skyddade och särskilt värdefulla områden.

[ Annons ]

Syftet med Bygglovsutredningen kan i korthet sägas vara att städa upp i det lapptäcke av regler som Plan-och bygglagen idag består av.

– Regelverket idag är komplext och svårtolkat och ställer höga krav på den som ska avgöra om en åtgärd kräver lov eller anmälan. Vi vill ha ett system som är tydligt och rättssäkert och bidrar till ett ökat byggande. Utredningens betänkande är därmed ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete på området, säger bostadsminister Märta Stenevi.

När det gäller nyproduktion av bostäder eller kommersiella fastigheter innebär förslaget inga större förändringar. Det krävs bygglov idag och det kommer krävas bygglov framöver.

Men utredningen på över 1000 sidor innebär en stor översyn av bygglovsreglerna. Utöver att det inte ska krävas bygglov för exempelvis fasadändringar, ska det exempelvis gå att ändra en byggnad utanför detaljplanelagt område om det bara handlar om att inreda lokal med yta på max 50 kvadratmeter. Det ska exempelvis öppna för att en jordbruksverksamhet kan bredda verksamheten med ett kafé.

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige, säger i en snabb kommentar att det är positivt att utredningen försöker klargöra vilka avvikelser mot detaljplan som kan medges. Men han konstaterar att man nu behöver mer i detalj granska vilka undantag som föreslås medges.

Rikard Silverfur är positiv till att bygglovsplikten föreslås tas bort från en rad åtgärder. Men han ser samtidigt ett problem att utökad lovplikt inom så kallat värdefulla områden kan hindra utvecklingen i vissa städer och orter.

– Risken är att de blir till stagnerande museum. Naturligtvis ska värdefull bebyggelse värnas men städer och orter har alltid, och kommer alltid, att behöva utvecklas över tid. Utvecklingen behöver ske i samklang med värdefulla kvaliteter, säger Rikard Silverfur.

Han ser också ett problem att så kallad ändrad användning endast slipper bygglov utanför detaljplan.

– För varierat stadsliv och ökad resurseffektivitet och ökad hållbarhet måste ökad flexibilitet för det byggda beståndet vara möjligt. Genom att inte tillåta ändrad användning gynnar betänkandet inte resurseffektivitet, säger Rikard Silverfur.

Betänkandet i korthet (enligt pressmeddelande):

  • Lovplikten blir mer områdesdifferentierad.
  • Lovplikten minskas utanför skyddade och särskilt värdefulla områden men i stort sett behålls inom skyddade och särskilt värdefulla områden.
  • Flera åtgärder varken ska kräva lov eller anmälan, exempelvis flertalet fasadändringar, tillbyggnader på totalt 30 kvm, nybyggnad av komplementbyggnader på totalt 30 kvm i ett område som omfattas av en detaljplan och totalt 50 kvm utanför sådant område.
  • Åtgärden att inreda en ny lokal för exempelvis ett kafé på upp till 50 kvm i ett område som inte omfattas av en detaljplan och som inte heller ingår i en sammanhållen bebyggelse inte ska kräva lov.
  • Alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov för att tillgodose europarättsliga krav på rättssäkerhet sett till närboendes intressen, men också för att säkerställa krav på en god boendemiljö.
  • Flera åtgärder som varken omfattas av krav på lov eller anmälan ska få vidtas även om de strider mot bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser,
  • Ändringar avseende hur handläggningen av ärenden om lov ska ske.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]