Miljöpartiets Jan Lindholm vill införa Skol-rot för att förbättra arbetsmiljön för skolelever. Själv bor han i ett flergenerationsboende och tror att det kommer bli det nya sättet att bo på i framtiden.
Fram till valet får varje riksdagsparti vidareutveckla några av svaren i den stora bostadspolitiska enkät som publicerats i senaste numret av Fastighetstidningen (se länk nedan).
[ Annons ]
Miljöpartiet de Gröna vill inte ändra på hyresförhandlingsmodellen, varför är ni nöjda med den?
– Det betyder inte att vi är nöjda med den. Vi tycker att det är tidigt att utvärdera den. Men vi efterlyser en ordentlig utvärdering och tror att det behövs mer tid innan den kan bli rättvist använd. Det tar ganska lång tid att implementera den och vi tror att de farhågor vi har haft för var den kan leda när det gäller höjda hyror. Därför tror vi att det krävs ett antal år till innan det går att göra en riktig bedömning. Vi är rädda för att det kan leda till kraftigt höjda hyror. Men det är för tidigt att konstatera det ännu.
Ni anser att kommunerna själva ska bestämma om att upplåta mer mark. Varför tycker ni det?
– Vi tycker att det är ett ganska stort ingrepp i det kommunala självbestämmandet om kommunen inte får ha kvar sitt planmonopol. Staten kan istället använda sina olika typer av morötter och påla av kommuner som inte tar ansvar för bostadsbyggandet. Jag tolkar det som att den här frågan är kopplad problematiken att många av Stockholms läns kommuner inte bygger hyresrätter men ändå vill att det ska finnas exempelvis sjuksköterskor och förskolelärare i kommunen. Det är ett jätteproblem att de personer som faktiskt är viktigast för att en kommun ska fungera inte har råd att bo i kommunen. Det problemet finns inte direkt i Dalarna där jag bor eftersom avståndet mellan kommunerna är så långt att en kommun ska ta över bostadsansvaret för de lågavlönade. Vi ser hellre en regional samplanering som länsstyrelsen kan hålla i.
Miljöpartiet vill införa klimat- och skolrot för upprustning av mångmiljonsprogrammen. Kritiker menar att subventionerna hamnar hos byggbolagen. Håller ni med om det?
– Jag tycker att de politiker som hävdar att pengarna hamnar i byggbolagens fickor borde skämmas. Det är som att säga till en företagare att de är lurendrejare. Det finns nämligen massor med exempel hur statliga subventioner lyckats mycket bra där man har ställt kravet att ”du får de här subventionerna om du kan sänka kostnaden”. Ja då pressar man kostnaden för att få den subventionen. Det går att styra med ekonomiska incitament. Det här är förolämpning mot hela branschen, jag håller inte alls med om det.
Hur ska de se ut mer konkret?
– Framförallt är skolrot väldigt viktigt. De dåliga skolresultaten beror till rätt stor del på dålig arbetsmiljö för skolbarnen. Sitter man i ett klassrum där man på grund av miljön har huvudvärk då är det inte lätt att prestera. Jag hoppas att Gustav Fridolin får ordning på det när han blir skolminister. Vi kan nog i ett bidragssystem tänka oss att lägga på tydliga regelverk för klimat, energi och även tillgänglighetsmål. Att stödet ska ha vara avhängigt. Det är exempelvis viktigt att man använder trä istället för betong.
Du svarar att riktat stöd ska införas för särskilda boendeformer, till exempel för att bygga studentbostäder. Hur ska de riktade stöden se ut?
– Då har jag tittat på hur stödet för äldreboenden hur det ser ut idag. Det är indelat i olika storlekar, man får ett visst stöd om 2200 kronor per kvadratmeter ombyggnad och 2600 för nybyggnad. Sedan finns det ett tak för enrummare på 50 kvadratmeter. Det skulle fungera med ett liknande system för studentbostäder som för äldreboende fast med andra siffror. Det här är inte bestämt men vi har sagt att det är en modell vi skulle kunna kopiera.
Hur ser din egen bostadskarriär ut?
– Den har varit rörig. Jag bodde ett tag i en kollektivbostad på landet, i en stor fastighet ett tag. Sedan i en vanlig hyresrätt innan jag så småningom köpte ett hus i Falun med två andra familjer. Jag bor kvar här men nu är det ett flergenerationsboende. Två av mina barn bor i egna lägenheter i husen med mina barnbarn. På 70-talet var det kollektivhus men nu är det flergenerationshus. Det tror jag är den nya boendeformen. Det är jättetrevligt.
Hur ser din bostadspolitiska vision ut?
– Att vi lever upp till allas rätt till bostad och att bostaden åter blir en bostad och inte ett investeringsobjekt. Det tycker jag är det som har förstört bostadsmarknaden och boendefunktionen. Bostaden borde inte användas som en bankomat.
Läs hela bostadspolitiska enkäten i Fastighetstidningen nr 6.
