Kommunerna får inte tillräckligt stöd från länsstyrelserna som i sin tu inte har fått stöd från Boverket. Det skriver riksrevisionen i en rapport som kritiserar systemet för att hantera riksintresset.
En bidragande orsak till den stora bostadsbristen i Sverige idag är att systemet för att hantera riksintresset inte är anpassat för en situation med bostadsbrist. Det visar en ny granskning från Riksrevisionen.
[ Annons ]
– Med tanke på bostadsbristen på många håll i landet är det viktigt att staten inte onödigt försvårar för kommunerna att planera bostäder. Här har vi ett exempel på att ingen av de statliga aktörerna har tagit sitt ansvar. Konsekvensen blir att planprocessen förlängs, försvåras och fördyras och att det byggs färre bostäder, säger riksrevisor Jan Landahl.
Granskningen visar att i över 60 procent av kommunerna med bostadsbrist har statens hantering hindrat bostadsbyggandet minst en gång de senaste tre åren. Riksrevisionen menat att länsstyrelserna inte ger kommunerna tillräckligt tydliga besked om hur de kan bygga bostäder som berör riksintressen. Länsstyrelsernas bedömningar av vad som är påtaglig skada är ofta oförutsägbara och gör att kommuner och exploatörer inte vågar chansa på att starta en planprocess.
Riksrevisionen rekommenderar nu länsstyrelserna att ompröva och förtydliga beskrivningarna av riksintressen.
Fakta: Riksintressen är områden som staten pekat ut som särskilt betydelsefulla och skyddsvärda. Dessa områden ska skyddas från påtaglig skada, det vill säga åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan eller tillfälligt stor negativ inverkan. Regeringen utser sektorsmyndigheter som tar fram underlag för områden som de bedömer vara riksintressanta. Boverket samordnar sektorsmyndigheternas arbete med riksintressen. Länsstyrelserna ger kommunerna stöd, förser dem med underlag och ser till att riksintressena inte påtagligt skadas. Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjning och ska visa att riksintressen inte påtagligt skadas.
Källa: Riksrevisionen
