[ Annons ]

Karlstad Foto: visitkarlstad.se
Publicerat 11 maj, 2016

Statens flyttplaner kan bli dyra

Fler myndigheter ska flyttas till landet. Trots att den samhällsekonomiska lönsamheten i tidigare utflyttningar varit skral argumenterar regeringen för att urbaniseringstakten måste bromsas. Staten måste bli mer närvarande i hela landet, menar Landsbygdskommittén.

En kursändring behövs – något måste göras för att människor, orter och hela bygder inte ska känna sig övergivna. Det var budskapet i en debattartikel i Dagens Nyheter, undertecknad statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi. Lösningen de argumenterade för är nya omlokaliseringar av Sveriges myndigheter.

[ Annons ]

Åtgärden har provats förr med varierande resultat. Förhoppningarna har varit att myndigheten ska föra med sig arbetstillfällen, att kommuner och företag ska få lättare att rekrytera och att de lokala upphandlingarna ska öka.

Tomas Kruth, Fastighetsägarna GFR.

Tomas Kruth är expert på stadsutveckling vid Fastighetsägarna GFR. Han menar att det finns en risk för att regeringen har en för stark tilltro till vilka effekter en myndighetsflytt kan ge.

– Jag har svårt att tro att man kommer att uppnå de djupa effekter som regeringen hoppas på. Dessutom finns det en risk att man tappar viktig kompetens vid en flytt. För väldigt specialiserade myndigheter kan det innebära ett problem om den efterfrågade kompetensen inte finns på orten. Men samtidigt är det viktigt att statliga jobb inte enbart är koncentrerade till storstaden.

När riksrevisionen år 2009 granskade Folkhälsoinstitutets och Konsumentverkets flytt från Stockholm visade det sig att både kostnader och etableringstiden skenade iväg. Bara 1 av 140 anställda följde med i Folkhälsoinstitutets flytt till Östersund. Kostnaden blev 1,1 miljon kronor per flyttat arbetstillfälle, vilket var mer än de 0,7 miljoner kronor som Lokaliseringsutredningen räknat med. Riksrevisionen kom dessutom fram till att omlokaliseringen av en myndighet tar åtminstone fem år.

Men enligt regeringen ska omlokaliseringarna den här gången föregås av noggranna analyser för att effektivisera flyttarna.

Den sista mars presenterade Statskontoret en rapport där man har analyserat vilken betydelse statliga myndigheters flyttar får för den lokala och regionala arbetsmarknaden. Resultatet visade bland annat att förutsättningarna för att rekrytera lokalt är beroende av myndigheternas inställning till distansarbete och av yrkesgruppens möjligheter till alternativ sysselsättning på orten. Men också att statliga myndigheter har ett viktigt symbolvärde för orten dit den flyttar.

I samma veva presenterade även Landsbygdskommittén sitt delbetänkande om saken. Enligt deras utredning har de statliga myndigheternas koncentration till storstäderna bidragit till urbaniseringen. Staten behöver därför ta sitt regionala ansvar och bli mer närvarande i hela landet. Ytterligare omlokaliseringar av myndigheter med andra ord.

Fler än hälften av alla statsanställda har idag sitt arbete i någon av de tre storstadsområdena.  Men frågan är om man verkligen kan påverka urbanisering genom att omlokalisera statliga jobb?

Det är lätt att tro att alla vill bo i städerna, men så är inte fallet.

charlotta_press_foto_A_Hallam ret_web
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi.

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi och forskar om regional utveckling, städer och kreativitet. Hon menar att man måste vända på frågan och snarare se hur man kan behålla en hög livskvalitet och stark arbetsmarknad för de som föredrar att bo på  en mindre ort.

– Det är lätt att tro att alla vill bo i städerna, men så är inte fallet och därför måste vi öka möjligheterna till en god livskvalitet för de som vill bo kvar på mindre orter. Att minska urbaniseringen är inte en rimlig målsättning, politikerna måste istället göra mer för att lyfta landsbygden och där är utflyttningen av myndigheter ett viktigt steg.

Nu ligger uppdraget på Statens servicecenter att föreslå vilka funktioner inom de statliga myndigheterna som är lämpliga att bedriva samordnat och utanför storstadsområdena. En delrapport kommer att presenteras den 1 juni, men slutrapporten väntas komma först nästa vår.

Dyr flytt – men positiva effekter för den nya orten

Att flytta Folkhälsoinstitutet och Konsumentverket från Stockholm blev mycket dyrare än beräknat. Samtidigt ledde omlokaliseringen till att Östersund och Karlstad kompenserades för nedläggningen av militära förband efter försvarsbeslutet 2004.

Visserligen tillfördes inte lika många arbetstillfällen som försvann, men de arbetstillfällen som flyttades medförde en positiv påverkan på den kommunala ekonomin och den privata konsumtionen, vilket räckte för att kompensera regionen.

Här finns de Statliga jobben

I dag har Statens servicecenter (SSC) hand om allt fler myndigheters löne- och ekonomiadministration. Verksamheten finns i huvudsak i Gävle och Östersund.

SSC har fått i uppdrag av regeringen att se om det finns fler myndighetsfunktioner som lämpar sig för den typen av effektivisering och samarbete. En delrapport presenteras 1 juni.

Sverigekarta_web

Antalet statligt förvärvsarbetande

(Dagbefolkning)          Källa: Statskontoret

Län 2014 Skillnad mellan 2014 och 2008
Stockholms län 71 575 8 135
Västra Götalands län 31 233 1 698
Skåne län 26 136 3 239
Uppsala län 15 058 1 992
Östergötlands län 12 895 1 268
Norrbottens län 8 832 556
Västerbottens län 8 129 410
Örebro län 6 962 413
Västernorrlands län 6 326 -441
Gävleborgs län 5 259 66
Blekinge län 5 053 -352
Dalarnas län 4 652 -329
Värmlands län 4 490 -231
Västmanlands län 4 082 235
Hallands län 4 019 42
Södermanlands län 4 016 -190
Kalmar län 3 337 119
Jämtlands län 3 302 -40
Kronobergs län 2 827 -187
Gotlands län 1 614 24

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]