Hotell Hallstaberget i Sollefteå. Foto: Joakim Nordborg
Publicerat 30 april, 2018

Stadsutveckling viktig för levande landsbygd

Det som nyligen presenterades som en kursomläggning av landsbygdspolitiken är trots allt ganska traditionella satsningar som bredbandsutbyggnad och turism. Samtidigt höjs allt fler röster för stadens roll även i glesbygd. Här är tre exempel på stadsutveckling i den mindre skalan.

En historisk omläggning av hela landsbygdspolitiken – så presenterades propositionen.

[ Annons ]

– För mig är det viktigt att hela Sverige håller ihop och därför har vi lagt om riktningen för landsbygdspolitiken, sa statsminister Stefan Löfven i pressmeddelandet.

Det handlar alltså om att regeringen utöver tidigare mångmiljardsatsningar, avser att lägga
1,5 miljarder mellan 2019–2020 och därefter
400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag. I paketet finns ett nytt kunskapscentrum för landsbygdspolitik, ökad statlig närvaro, turism och bredband. Här finns också särskilda satsningar på landsbygdskommuner som har hög långtidsarbetslöshet och driftstödet till lanthandlare som utökas permanent.

Ganska traditionella glesbygdssatsningar trots allt. Utan att ge sig in på att recensera propositionen vill Christina Friberg, stadsutvecklare på Fastighetsägarna MittNord, lyfta hur stadsutveckling spelar en allt viktigare roll även i rena glesbygdsfrågor.

Urbanisering handlar i klassisk bemärkelse om befolkningens flyttning från land till stad. Men den stora omflyttningsprocessen har avtagit i Sverige. Tätorterna växer främst genom invandring och fler födda.

Mellan år 2000 och 2010 ökade befolkningen i tätorter med 550 000 personer till drygt
8 miljoner invånare. Landsbygden minskade visserligen under samma -period, men bara med 18 000 personer till 1,4 miljoner.

Det är inte de största städerna som lockar landsbygdsborna mest. 72 000 personer flyttade till de större städerna. Men drygt 381 000 flyttade från landsbygd till någon av
de övriga knappt 1 950 tätorterna.

Källa:SCB

– Stad och landsbygd behöver varandra. Att jobba med stadsutveckling är minst lika viktigt i den mindre orten som i storstaden, antagligen ännu viktigare. Som exempelvis i Örnsköldsvik där man arbetar utifrån en modell kallad Bygdsam, som strävar just efter stad och bygd i balans, säger Christina Friberg

Något som också Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas riksförbund var inne på i ett debattinlägg på dn Debatt. Han skriver om att sluta ställa stad mot landsbygd:

”Från LRF:s sida ställer vi oss frågan om vi har varit för ensidigt fokuserade på hur vi skapar tillräckliga förutsättningar på landsbygden, i form av exempelvis bredband och offentlig service. Vi har kanske inte tillräckligt insett vikten av sociala mötesplatser och att uppmuntra entreprenörskap.”

Sollefteå knyter ihop stad och land
I Sollefteå pågår ett arbete med att ta fram en ny vision och handlingsplan för stadskärnan. Stadsparken, som ligger i anslutning till stadskärnan och alldeles vid Ångermanälven, kan komma att utvecklas till en grön och livfull mötesplats med pop-up-restauranger och andra aktiviteter.

Det är Christina Friberg från Fastighets-ägarna som fått uppdraget att leda processen tillsammans med näringsliv, fastighetsägare och kommun.

– Jag tror att vi kan dra ännu större nytta av den storslagna natur som finns här. Vi vill få den att karaktärisera stadskärnan ännu mer, och på så vis knyta ihop stad och land.

Så utöver traditionell stadsutveckling som att se över restaurang- och handelsutbud tittar man också på möjligheten att erbjuda naturupplevelser, som exempelvis laxfiske, mitt inne i stadskärnan.

Nya upplevelser ska göra Säffle mer attraktivt
Säffle, i Värmland, har sedan 1970 haft en negativ befolkningsutveckling. De senaste åren har dock visat en svag positiv trend. Att gjuta nytt liv i centrumföreningen menar Maria Frisk, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna Värmland, är en viktig del i att öka Säffles attraktionskraft.

– Mindre orter är attraktiva eftersom de erbjuder goda möjligheter att klara livspusslet för många. Men det behöver finnas trevliga mötesplatser och något att göra på helger som inte inbegriper en massa åkande, säger Maria Frisk.

Det är inte mer än trekvart med bil till Karlstad, men Maria Frisk menar att en levande landsbygd kräver ett mindre avstånd till närmaste serviceknut. Det är här nysatsningen på centrumföreningen kommer in. Tidigare har man varit ganska fokuserad på event i staden. Nu ska föreningen ta ett bredare grepp, lyfta mer strategiska frågor och fungera som ett bollplank till kommunen.

– Förhoppningen är att vi inte bara pratar om traditionella event som huruvida det ska vara ballonger på torget eller torgbodar för föreningarna till helgen.

Vårgårda satsar på sitt centrum
I Vårgårda med sina 11 000 invånare finns en framgångsrik tillverkningsindustri med Autoliv i spetsen. Men också en oro att företagen ska flytta till annan ort eller utomlands.

– Företagen har både utländska gäster och människor de vill rekrytera. Därför ser de ett stort behov av ett -centrum som man kan känna sig stolt över att visa upp och där det finns tillräcklig service, hotell och ett restaurangutbud, säger Anna Liljenby, expert på stadsutveckling hos -Fastighetsägarna GFR.

Det var hon som av näringsidkarna och kommun-ledningen ombads få till ett samarbete med ortens fastighetsägare och intresset är stort för bilda ett gemensamt centrumbolag.

Men på den första workshopen såg hon också att det fanns en motsättning, som hon känner igen från flera håll.

– Flera lyfte oron över att kommunen ”glömmer bort” de mindre byarna och landsbygden och satsar allt på centrum. Det får man ha respekt för, men om kommunen inte satsar på ett attraktivt centrum missgynnar det ju även invånarna i byarna. Då blir det istället nödvändigt att söka sig utanför kommunen, vilket inte är önskvärt.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]