Stadsutveckling – nu på allas läppar

Från stadsodling och förtätningsivrare till högljudda protester mot ombyggnationer – idag pratas det om stadsutveckling som aldrig förr. Urbanisering och digitalisering har banat väg för den engagerade stadsbon.

Annons:

Annons:

Annons:


Få har undgått diskussionen, ofta förd med ett högt tonläge, om det stundande Slussenbygget i Stockholm. I mars i år greps tre äldre damer på bar gärning när de klottrade slagord mot den planerade ombyggnaden som röstats igenom i stadshuset. De är inte ensamma om att engagera sig i frågan. Bara en Facebooksökning på Slussen ger över tio olika grupper där byggplaner och politikernas tillkortakommanden diskuteras. Men det är inte bara de stora stadsbyggnadsprojekten som Nya Slussen eller Västlänken i Göteborg som engagerar. Även mindre detaljplaner på lokal nivå blir föremål för större debatt och granskning än tidigare.

– Det finns en annan kultur av gräsrotsinitiativ idag jämfört med för 20 år sedan. Jag är inte säker på att makten att slutligen påverka byggplanerna har förändrats så mycket. Men det är helt klart att fler engagerar sig i stadsutvecklingsfrågor, mycket tack vare framväxten av sociala medier och den ökade tillgången till detaljplaner som digitaliseringen medfört, säger Katarina Nylund, professor i stadsbyggnad på Malmö högskola.

Digitaliseringen har inneburit en breddning av gruppen människor som involverar sig i utvecklingen av sitt lokalområde. Istället för att hämta ut handlingar från kommunhuset, vilket kostar tid och medför en överhängande risk att bli uppfattad som rättshaverist, finns idag detaljplaner tillgängliga på kommunernas hemsidor.

På samma sätt har sociala medier gjort det betydligt enklare för oss att komma i kontakt med likasinnade och de som annars kanske inte skulle engagera sig. En lokal Facebookgrupp som ”Vi som bor i Karlskoga” kan mycket väl bli den primära diskussionsytan för ett stadsbyggnadsprojekt. Men enligt Katarina Nylund kan stadsutvecklingsvurmen inte bara förklaras med att medborgarna har fått bättre verktyg att mobilisera sig. Hon tror också att det finns kulturella förklaringar som rotas i urbanismen.

– Det finns en demokratisk anda i urbanismen som sådan, vilket gestaltas på flera olika sätt. Stadsodlingar och gatukonst är andra exempel på hur
vi vill göra staden till vår gemensamma egendom och påverka vår stadsmiljö, säger Katarina Nylund och tillägger att det finns ett stort värde i att stadsutveckling blir en allmän angelägenhet och inte förbehållet byggherrar och tjänstemän.

En grupp som sedan starten för åtta år sedan har engagerat nya medborgare i stadsbyggnads-debatten är Yimby (Yes in my backyard) som idag finns på ett flertal orter i Sverige. Det är en partipolitiskt obunden organisation som grundades som motvikt till fenomenet Nimby, Not in my backyard, att byggprojekt ofta möts av protester och överklaganden från närboende.

Vi finns till för att bredda debatten om stadsbyggnadsfrågor så att inte bara de mest högljudda motståndarna får ta plats.
Gustav Svärd, Yimby

Gustav Svärd är talesperson för Yimby i Stockholm och anser att det oftast är i de mer välmående områdena där invånarna är bra på att organisera sig som motståndet till att förändra stadsbilden är som störst. Ett problem som kan uppstå när medborgare har olika möjligheter att få sina röster hörda.

– Det är ett mönster vi har sett i flera år. Det är extremt svårt att förtäta exempelvis längs Nocke-bybanan i Bromma där alla förslag på förändring stöter på hårt motstånd, trots att det finns infrastruktur på plats och gott om utrymme. Ute i förorterna däremot ser man inte ett byggprojekt som samma angrepp, kanske för att man känner av bostadsbristen mer och har en större förståelse för att det kommer att behövas nya lösningar, säger Gustav Svärd.

I Stockholm kommer det enligt planerna att byggas 40 000 nya bostäder under de närmaste åren. För lite och för sent menar vissa. Gustav Svärd tror att det är problem med stigande bostadspriser, bostadsbrist och gentrifiering som finns på huvudstadens bostadsmarknad som fått stockholmarnas  intresse för hållbar stadsutveckling att explodera.

– Jag tror att det är allt fler som oroar sig för att man snart kommer tvingas bygga nya betongför-orter som en lösning. Det gjorde man senast vi hade bostadskris och resultatet blev inte särskilt bra. Istället måste man våga titta på andra lösningar, som att våga ändra mer på redan attraktiva områden. Vi finns till för att bredda debatten om stadsbyggnadsfrågor så att inte bara de mest högljudda motståndarna får ta plats, säger Gustav Svärd.

Om fler gripanden av klottrande pensionärer är att vänta får framtiden utvisa. Men i diskussions-forum, sociala medier och samrådslokaler runt om i Sverige är stadsutvecklingsfrågor ett hetare ämne än på mycket länge.

Fakta?/?engagemang i siffror

  • 47% kan tänka sig att engagera sig i utvecklingen av sin stadskärna.
  • 39% vet om att de har möjlighet att vara delaktiga i sin stadskärnas utveckling.
  • 26% upplever att det finns möjligheter att vara delaktig i sin stadskärnas utveckling.
  • 34% upplever inte att det finns möjligheter att vara delaktig i sin stadskärnas utveckling.

Källa: Vasakronan/United Minds

Fakta?/?YIMBY

  • Grundades 2007.
  • Finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala med fler städer.
  • Har över 10 000 medlemmar i Sverige.
  • Gruppen verkar bland annat för förtätning och en mer konstruktiv debatt i stadsutvecklingsfrågor.

 

Annons: