Pandemin skyndar på behovet av klimatanpassning. Men trög stadsplanering och brist på incitament gör att nödvändiga åtgärder för mer grönyta och svalka släpar efter.
Att bygga högt och tätt för att få in så många funktioner som möjligt, som bostäder, affärer, lokaler på en så liten yta som möjligt var länge både fastighetsekonomiskt och miljömässigt rätt. Här finns argument som minskad bilanvändning eftersom människor går och cyklar mer. Förtätning möjliggör även för de boende att dela på saker och tjänster.
Men att bygga högt och tätt sker ofta på bekostnad av gröna ytor och utan hänsyn till exempelvis klimatförändringar, med allt varmare städer som följd.
[ Annons ]
Det finns ett antal projekt i Sverige som präglas av så kallade ekosystemtjänster, där man planterat träd som ger skugga under värmeböljor och sedumtak som både samlar regnvatten och samtidigt isolerar och kyler ned huset, och därmed minskar energianvändningen. Det välbefinnande som gröna ytor ger människor ska heller inte förringas.
Norra Djurgårdsstaden är Stockholms största pågående stadsutvecklingsområde. Här leds dagvatten till regnbäddar, fuktstråk, dammar och träd i gatumiljön, träd som inte bara kan dricka upp till 200 liter per dag, utan som även renar luften, ger skugga och är viktiga boplatser för olika djur.
Men det går långsamt framåt. Merparten av bostadshusen som byggs idag saknar dessa ingredienser. Den svenska stadsplaneringen är nämligen en trög historia. De hus och kvarter som byggs idag planerades för 10–15 år sedan. Så den fulla effekten ligger flera år framåt i tiden, trots att den behövs idag. Inte bara för miljöns skull, det finns även andra faktorer som spelar in.
I den färska rapporten Pandemins påverkan på hållbara städer och samhällen, som WSP gjort på uppdrag av Rådet för hållbara städer, har ett 40-tal personer i rådets nätverk inom akademi, näringsliv, statliga myndigheter samt regionala och kommunala organisationer, tillfrågats om hur de tror att pandemin kan komma att påverka hållbar stadsutveckling. Flera menar att den inte kommer att få någon nämnvärd påverkan och anger just de långdragna planeringsprocesserna som orsak. De som anser att pandemins påverkan kan bli stor menar att det i så fall rör sig om ett påskyndande av idealförändringar som redan varit på väg, där märks bland annat tillgången till gröna platser.
Att ändra i befintlig detaljplan för att addera gröna ytor och ekosystemtjänster är i stort sett omöjligt.
Men att ändra i en befintlig detaljplan för att addera gröna ytor och ekosystemtjänster är i stort sett omöjligt, enligt Jonas Anund Vogel, föreståndare på KTH Live-In Lab.
– Detaljplanen är fastställd och ska följas till punkt och pricka. Att ändra i den är en komplicerad process. Den ska ut på samråd, och det kan överklagas, säger han och jämför stadsplaneringsprocessen med den svenska coronahanteringen.
– Byggsvängen är uppdelad i många olika beslutsfattare där ingen kan ta beslut om någon annans område. Om man på kommunal nivå skulle vilja addera gröna ytor på alla byggnader så är det i stort sett omöjligt, eftersom man antingen har sålt marken eller upplåtit den på ett långt tomträttsavtal. Det finns inget lagstöd för dem att kunna tvinga på enskilda fastighetsägare något.
Jonas Anund Vogel menar att det även är en fråga om betalningsvilja.
– I dagsläget säljs lägenheterna i vilket fall. Det finns inte heller ett direkt samband mellan ökad betalningsvilja och antal träd på gården, så incitamenten att bygga grönt är vagt. Man kan gå till sig själv: vill man öka bostadsrättsföreningens lån för att plantera träd och lägga sedumtak? Eller tar man hellre en promenad till intilliggande skogsparti eller park? Frågan är inte självklar, så det är rimligt men tråkigt att projektutvecklare minskar sin risk genom att minimera dyra investeringar i grönytor.
I stadsdelen Stadshagen i Stockholm ska Electrolux utveckla ett kvarter i ett så kallat 15-minuterskvarter, där de boende och arbetande ska kunna nå det mesta inom en 15 minuters promenad. Electrolux befintliga huvudkontor byggs ut och på fastigheten byggs i den första etappen även 100 bostäder. Målet är en liten stad i staden, med upp emot 3 000 personer som lever, arbetar och verkar i kvarteret.
Här planerar man biodlingar, insektsbäddar och hyrbara odlingslotter på de gröna gemensamma gårdarna. Och den lokala hydroponiska odlingen ska förse restaurangerna i kvarteret med lokalt odlade sallader och örter. På de svarta taken anläggs gröna gemensamma gårdar, och växtligheten ska både bidra till svalka under varma dagar och främja biologisk mångfald.
Projektet initierades 2013 när Electrolux tillsammans med Electrolux pensionsstiftelse förvärvade fastigheten för att säkerställa att man skulle kunna sitta kvar i sina lokaler på lång sikt.
– Staden kontaktade oss för att höra vad vi hade för planer för fastigheten och på den vägen är det.
Ulrika Kågström håller med om att stadsplanering är en process som tar tid, men att det just i det här fallet gick det förvånansvärt snabbt, med tanke på komplexiteten och omfattningen av detaljplanen.
– Den omfattar 1 800 lägenheter, kontor, handel, skola, idrott, gröna sammanhållande ytor och promenadstråk. Samarbetet med staden har fungerat mycket bra. Stadens höga ambitioner, både vad gäller hållbar stadsutveckling med en hög andel gröna inslag och blandade levande kvarter, gick hand i hand med våra ambitioner och värderingar: Vi har jobbat med hela hållbarhetspaletten – inte bara hållbar miljö och hållbart byggande och boende, utan även social hållbarhet, hållbar hälsa och ätande, säger Ulrika Kågström.
Stadsplanering är en process som tar tid.
Men hon nämner samma problematik som Jonas Anund Vogel, att externa incitament till att tillföra nya gröna miljöer i viss mån saknas för fastighetsägare om inte detaljplanen uttryckligen kräver det, eftersom det är svårt att räkna på kundnyttan. Men hon säger samtidigt att beslutet att anlägga gröna gårdar på fastighetens befintliga tak drevs av projektets ambitioner att minska den totala klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, men också av att de hade tydliga målsättningar vad gäller delade resurser, välmående och social hållbarhet.
– De nya anlagda gårdarna tickade av på alla mål: små gröna oaser för social samvaro, rekreation och återhämtning, tron på att vi mår bra av att vistas i naturen och ha möjlighet att odla själv, skapa naturliga kolsänkor och samtidigt förbättra den befintliga byggnadens klimatskal.
När kvarterets nya invånare flyttar in kommer de dela ett flertal resurser med Electrolux anställda.
– Det har varit en väldigt viktig förutsättning för hela projektet, med delade ytor och funktioner, eftersom vi tror att det är en viktig del av ett hållbart samhälle.
