Externa handelsplatser är en utmaning för stadskärnorna. De kan antingen ta kål på cityhandeln eller innebära ett uppsving för hela kommunen. Samverkan mellan handlare, fastighetsägare och kommunen avgör om stadskärnan blir framgångsrik eller inte.
Externhandeln har varit extremt framgångsrik den senaste tioårsperioden. Antalet företag, antalet anställda och omsättningen har ökat. Ta till exempel försäljningen av sällanköpsvaror på de externa handelsplatserna – upp med hela 200 procent! Men den enes bröd den andres död.
[ Annons ]
Konsumtionsutrymmet är dock begränsat och det blir ofta den lilla butiken i staden som tar stryk när folk styr kosan ut till de stora köpladorna vid motorvägen. Därför är det glädjande för såväl handlare som fastighetsägare att cityhandeln börjat återhämta sig de senaste åren. Även här ökar omsättning, anställda och antalet butiker.
Handelns utredningsinstitut (HUI) har analyserat externhandelns påverkan på den etablerade handeln. Enligt Sven-Olof Daunfeldt, forskare på HUI, finns det inget enkelt svar på frågan om en handelsplats utanför centrum är ett hot eller en möjlighet.
– Sanningen är att en extern handelsplats kan vara en framgångsfaktor för en kommun, medan den innebär slutet för cityhandeln i en annan. Ett exempel är Söderhamn där vi gjort en studie. Alla handlare i city är i princip eniga om att E-center utanför centrum har dödat cityhandeln, säger han.
En avgörande faktor är stadens storlek. I en mindre stad som Söderhamn räcker helt enkelt inte köpkraften till hur mycket handel som helst. En tumregel är att mellanstora och större städer klarar sig bättre i konkurrensen. Större städer hämtar redan en del av sin köpkraft från omkringliggande mindre städer.
– Jag brukar ta Gävle som ett exempel på en stad som klarar sig bra. Där har man konkurrensen från Valbo med Ikea och flera andra handelsplatser. Samtidigt har man en blomstrande handel i city med många affärer, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Sanningen är att en extern handelsplats kan vara en framgångsfaktor för en kommun, medan den innebär slutet för cityhandeln i en annan”
Sven-Olof Daunfeldt, forskare på HUI
Det är i första hand stadens dagligvaruhandlare som drabbas, handeln med sällanköpsvaror påverkas inte lika mycket.
Vad finns det då för gemensamma nämnare för städer där cityhandeln klarat sig bra? En är att det finns en aktiv cityförening med samverkan mellan politiker, handlare och fastighetsägare. Viktigt är också att externhandeln har ett kompletterande utbud och inte direkt konkurrerar med cityhandeln.
– Om vi åter igen tar Gävle som exempel har man varit smart och nischat sin cityhandel. Ett annat exempel är Falun där man har en levande stadskärna med inriktning mot kultur och hantverk. Skillnaden är stor mot grannstaden Borlänge där handeln har koncentrerats till Kupolen och centrum är dött, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Lokala centrum i städernas utkant får ofta problem när det öppnar en köplada vid motorvägen. Då väljer många att ta bilen, istället för att handla i sin närmaste livsmedelsaffär eller lokala butik.
– Många pratar om värdet av en levande stadsmiljö som kan erbjuda mötesplatser, kultur och ett utbud av butiker och restauranger. Men när det kommer till kritan sätter sig många i bilen och kör till den externa handelsplatsen, eftersom man upplever att det är bekvämt och lätt att hitta parkeringsplatser, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Tydligt är att miljöhänsyn inte påverkar konsumenterna i så stor grad, fast Sven-Olov Daunfeldt tror inte att stormarknader behöver vara ensidigt dåligt för miljön.
– Man gör färre bilresor när man gör alla sina inköp på en och samma gång.
En tydlig trend de senaste åren är att allt fler städer satsar på samverkan för att klara sig i konkurrensen från handelsplatserna. Från Haparanda i norr till Ystad i söder bildas cityföreningar med syftet att stärka stadskärnorna.
Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR, ser en ökad professionalism hos aktörerna i städerna.
– Det yttre hotet kan bli en enande kraft och en positiv utmaning för vissa städer. Svårigheten för en cityförening är att enas kring ett gemensamt mål. Handeln i city består både av större kedjor och mindre butiker som drivs på hobbynivå. Det finns fastighetsägare med ett stort bestånd av kommersiella fastigheter och andra som äger en enda centralt belägen fastighet. Det ger helt olika syn på allt från öppettider och tillgänglighet till hur mycket pengar man vill investera, säger han.
I dag försöker många städer lyfta fram sina naturliga fördelar. Det är i stadens centrum som vi umgås, roar oss och tar del av utbudet av kultur, restauranger och butiker. Ett attraktivt centrum har en naturlig lockelse, medan ett externt centrum alltid måste jobba för att dra kunderna till sig.
Tillsammans med Handelns utredningsinstitut har Fastighetsägarna GFR tagit fram en rapport som visar på kulturens betydelse för att skapa en attraktiv stadskärna – och i förlängningen locka till sig nya företag, attraktiva bostäder och lokaler samt en levande handel.
– Kultur är en viktig konkurrensfördel för staden. Förr flyttade vi till arbetsplatserna. I dag är det snarare så att jobben följer människorna. En kommun som lockar till sig kreativa människor och entreprenörer får också nya jobb, ett rikt kulturutbud och en levande handel, säger Rudolf Antoni.
I dag är tillväxten i Sverige starkt geografiskt koncentrerad. 220 av landets 290 kommuner visar en svag eller obefintlig tillväxt. Utmärkande för tillväxtskommunerna är att de är storstäder, residensstäder, förortskommuner eller mindre städer med speciella förutsättningar som shoppingturism eller gränshandel.
– Vi ser att den ökade etableringen av handelsplatser leder till allt attraktivare stadskärnor. Samtidigt som en extern handelsplats kan bli dödstöten för en kommun som redan har ett svagt centrum, säger Rudolf Antoni.
I Uddevalla har handelsplatsen Torp lett till tomma lokaler, ett förfall av stadsmiljön i centrum och en vikande cityhandel. (se artikel på sidorna 22–23) Det menar Torbjörn Sjögren, ansvarig för Uddevallaprojektet på Fastighetsägarna GFR.
– I dag finns extremt mycket externhandel i Uddevalla om man ser till befolkningens storlek. Kommunen har inte mer än 50 000 invånare. Den hårda konkurrensen understryker behovet av att alla goda krafter samverkar, för att stadskärnan ska kunna leva, säger Torbjörn Sjögren.
Anna Anderberg, chef för Centra Konsult, menar att en enkel ”make-over” inte löser stadskärnornas problem.
– Det räcker inte att bygga på gågator, några parkbänkar, förstärka belysning och en fontän för att få cityhandeln att blomstra. Många stadskärnor är byggda för mycket länge sedan och lever varken upp till dagens krav på infrastruktur eller människors rörelse- och beteendemönster,
säger Anna Anderberg.
Centra Konsult ingår i Svensk Handel med syfte att skapa affärer och etablera handel för kommuner, detaljhandelsföretag och fastighetsägare. Anna Anderberg menar att många kommuner gör det för enkelt för sig när de ska förnya sina centrum.
– Man tar bort parkeringsmöjligheter och gör det allmänt krångligt att ta sig in till centrum. Det sker i en tid när människor är tidsfascister och vill att de ska vara så enkelt, snabbt och bekvämt som möjligt att göra sina inköp. För att skapa en dynamisk och attraktiv stadskärna räcker det inte att ha en gågata med H&M i ena änden och en Gina Tricot i den andra, säger Anna Anderberg.
Hennes råd är göra en analys där man definierar stadskärnans utbredning, marknadsandelar, handelsytor och branscher. Grundläggande är infrastrukturen och hur man vill att människor ska röra sig i staden.
Anna Anderberg ger ett exempel.
– Säg att du har en stad med många utspridda torg, då kanske du ska aktivera två av torgen med handel som knyter samman flödet av människor i centrum. Man bör placera ankarbutiker på rätt ställen.
Det yttre hotet kan bli en enande kraft och en positiv utmaning för vissa städer.”
Rudolf Antoni, Fastighetsägarna GFR
Fastighetsägare måste samarbeta för att frigöra ytor som kan skapa A-lägen och det måste hända saker vad gäller fasader och skyltning. Konsumenter är kräsna i dag. Ingen vill gå från den ena butiken till den andra längs en stum 70-talsfasad utan inspirerande skyltfönster.
De kommuner som lyckas bäst är de som skapat en balans mellan externhandel och cityhandel samt har arbetat tillsammans med att utveckla stadskärnorna.
– Linköping är ett exempel på en stad som har haft en lyckad samverkan mellan fastighetsägare, politiker, kommun och handlare. Det finns inga genvägar för kommunen som vill lyfta sin stadskärna till det bättre. Problem går inte att sopa under mattan. Det är som att köpa ett hus med dolda fel, förr eller senare kommer de upp till ytan igen, säger Anna Anderberg.
Så blir stadskärnan attraktiv
- Städer som har från 100?000 invånare och uppåt klarar sig bättre än mindre i konkurrens med externa handelsplatser. Köpkraften räcker inte till i en mindre stad.
- Bra om handelsplatsen har ett kompletterande utbud till vad som säljs i city.
- Stark identitet.
- Aktiv cityförening med metodiskt samarbete mellan handlare, fastighetsägare och politiker.
- Kultur och mötesplatser.
