[ Annons ]

Folkets Hus Vilhelmina. Foto: Andreas Armgren
Publicerat 16 mars, 2021

Spola inte energiåtervinningen

Att avloppsvärmeväxlare är effektiva i ett hus med många besök – och inte minst en simhall visar den stora renoveringen av Folkets Hus i Vilhelmina. Men frågan är om avloppsvärmeväxlare är något för alla fastigheter.

De senaste tre åren har Folkets Hus i Vilhelmina varit föremål för stora ombyggnationer med fokus på energieffektivisering. Det handlar om en omfattande systemlösning, men vad som verkligen sticker ut är spillvattenåtervinningen med en återvinningsgrad för energin på 95 procent.

Det bör sägas direkt att i det utbud Folkets Hus erbjuder finns en simhall. Med andra ord finns det en del avloppsvärme att ta tillvara på. Men vad krävs för att avloppsvärmeväxlare ska bli vanligare i helt vanliga fastigheter?

[ Annons ]

En avsevärd andel av fastigheters uppvärmningsbehov består av varmvatten. För en bostad som förbrukar 120 kWh energi per kvadratmeter utgör varmvatten i snitt 25 procent, medan snittet för en bostad som förbrukar 55 kWh per kvadratmeter är över 50 procent (Bebostad, 2015). Med avloppsvärmeväxlare kan en del av denna energi återvinnas innan använt varmvatten spolas ut i avloppen. Tekniken är inte ny och har sedan länge använts i badhus. Men den är fortfarande rätt sällsynt i bostäder trots att energieffektivisering har hamnat högt på agendan.

– Bara runt en procent av fastigheterna som skulle kunna ha avloppsvärmeväxlare idag har det, säger Roland Jonsson, projektledare på WSP och Bebostad.

Åsikterna går isär kring varför tekniken ännu inte slagit igenom.

Roland Jonsson menar att de ställer en del kunskapskrav på beställarna för att få dem korrekt installerade, vilket i kombination med bristande intresse från konsultsidan gör att det florerar en del missförstånd rörande tekniken.

– Mycket handlar om risken att få igensättningar i rören, men våra projekt visar att detta inte är ett problem så länge de monteras korrekt. Som att de står lodrätt, säger Roland Jonsson.

Anders Michaelsson, projektledare på Ecoclime som låg bakom lösningarna i Vilhelmina, är lite av en annan åsikt då han menar att mycket av problematiken bottnar i att det med klassiska avloppsvärmeväxlare är svårt att kombinera både hög verkningsgrad och tillförlitlighet.

Avloppsvärmeväxlare är anordningar som låter använt spillvatten passera genom dem för att ta tillvara på värmeenergin innan vattnet spolas ut i avloppen. Anordningarna finns i många storlekar och typer. Hur hög verkningsgraden är, vad de kostar, samt om energin enbart kan användas till nytt varmvatten, eller även för uppvärmning, varierar beroende på modell. Illustration: Ecoclime

Han säger att det i växlare där vattnet rinner rakt igenom går mycket energi förlorad när tappning och spolning inte matchar varandra perfekt, vilket det sällan gör i flerfamiljshus. Dessutom kan inte smutsigt varmvatten energiåtervinnas på ett bra sätt utan att filter installeras, vilka då i sin tur sänker tillförlitligheten.

– Du har kunnat montera värmeväxlare med hög tillförlighet, men som då inte kan återvinna lika mycket av energin, säger Anders Mikaelsson.

Produkten ecoclime utvecklat menar han dock kommer runt detta dilemma. Genom att koppla in tankar där avloppsvattnet korttidslagras innan det rinner vidare uppges Ecoclimes värmeväxlare kunna återvinna det mesta av energin även när produktion och konsumtion inte matchar. Lösningen ska också göra det möjligt att energiåtervinna smutsigt ”svart vatten” (som alltså inkluderar toavatten). Bolagets produkt ska således kunna nå en återvinningsgrad på 95 procent, som även kan användas till uppvärmning via värmepump. Haken är att lösningen är dyrare och tar mer plats än andra sorters avloppsvärmeväxlare, som kan vara små nog att montera i enskilda badrum.

– Men vi ser ett väldigt stort intresse för vår nya lösning runtom i Sverige, säger Anders Mikaelsson.

Roland Jonsson är dock positivt inställd till även andra sorters avloppsvärmeväxlare. Han menar att i takt med att man effektiviserar bort andra energitjuvar i fastigheterna blir det orimligt att inte se hur stora besparingar som kan göras på avloppsfronten, även till rätt låga investeringskostnader. Numera får de även tillgodoräknas enligt Boverkets byggregler.

– När det nu ska satsas 4,4 miljarder kronor i stöd för energieffektivisering i befintlig bebyggelse under de kommande åren är det väldigt lägligt att hänga på med avloppsvärmeväxlare, säger Roland Jonsson.

 Det han helst skulle vilja se, för att fart på utbredningen, är en branschorganisation för spillvattenåtervinning, enligt samma stuk som de som finns för sol- och vindkraft.

Energieffektivisering i folkets hus vilhelmina. Foto: Andreas Armgren

”DET FINNS INTE MÅNGA BYGGNADER MED DEN HÄR KOMPLEXITETEN”

Utöver effektiv återvinning av värme från avloppsvatten ingick bland annat solfångare, och borrhålslager i den omfattande systemlösningen för energieffektivisering i Folkets Hus Vilhelmina.

Bakom den stora ombyggnationen av Folkets Hus Vilhelmina finns energiprojekten Ecofast och Everterm Geo. Fastigheten, som bland annat innehåller simhall, restaurang och bibliotek, har utrustats med en systemlösning innehållande solfångare på taket, spillvattenåtervinning, komforttak och bergvärme med borrhålslager. Allt som allt uppges detta minska behovet av inköpt värme med 70 procent samt öka inomhuskomforten. Projektledare Anders Mikaelsson på teknikbolaget Ecoclime säger att projektet varit ett bra extremtest för företagets lösningar.   

– Fastigheten är från 40-talet med en blandning av gamla och nya system, och används för väldigt olika verksamheter. Det finns inte många byggnader med den här komplexiteten.

Här är som sagt spillvattenåtervinningen särskilt intressant. Varmt spillvatten från främst simhall och duschar leds till två 3 000-liters tankar för korttidsslagring, varefter det med hjälp av bolagets avloppsvärmeväxlare kan återvinnas antingen genom att värma nytt tappvatten, eller distribueras ut i radiatorsystemet med värmepumpar.

– Vi återvinner cirka 95 procent av energin i spillvattnet och kan därmed recirkulera det 20 gånger om, säger Anders Mikaelsson.

Borrhålslagret gör det möjligt att spara energiöverskott på säsongsbasis, exempelvis för användning under vintern när utomhustemperaturen ofta kryper ner mot minus 30 grader. Samordningen mellan de olika lösningarna sköts av styrsystemet Optima, som reglerar produktion och konsumtion baserat på bland annat SMHI:s väderprognoser samt antalet besökare i lokalerna. 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]