Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 24 mars, 2022

Sover du dåligt? Bind räntan

Ekonomin återgår nu till det normala utan kraftiga stödåtgärder. Med högre inflation har räntorna pressats upp, men Tomas Ernhagen tror inte att Riksbanken accepterar en pris- och lönespiral och att vi fortsatt kommer ha låga realräntor.

Ska jag binda räntan nu? Den frågan har jag fått många gånger under den senaste tiden. Svarta rubriker om kommande räntehöjningar och skenade energipriser har spridit räntefrossan lika effektivt som omikronvarianten har accelererat smittspridningen. Numera är bankernas telefonköer lika långa som vaccinationsköerna.

Det finns en känsla av missnöje i luften. Folk känner sig lurade och undrar varför ingen har sagt att räntorna skulle kunna stiga. Ett kort konstaterande till er alla: ni har fel. Att räntorna kommer att stiga har riksbankschefen Stefan Ingves, med en åsnas envishet, upprepat under lång tid. Men varje gång har räntorna lika envist fallit till allt lägre nivåer. Någonstans på vägen slutade folk att lyssna på honom.

[ Annons ]

Men plötsligt händer det. Jerome Powell, Ingves amerikanske motsvarighet, gör en helomvändning. Den snabbt stigande inflationen i USA är inte så flyktig som han har trott och alla planer på att sitta still i båten kastas över bord. Nu räknar analytikerna med att Federal Reserve ska höja räntan minst fyra gånger under 2022. Bank of England har redan höjt och senare i år förväntas till och med ECB följa efter. Även här hemma sprider sig oron för att den stigande inflationen ska bita sig fast och bankerna har börjat höja sina bolåneräntor.

Är det då dags att binda räntan? Ja, åtminstone om du rids du av räntemaran under nätterna. De kortare räntorna kommer att öka i takt med centralbankernas höjningar och det går inte att utesluta större höjningar än vad som förutses i dagsläget. Risken för en kraftig och långvarig ränteuppgång är dock liten.

Den höga inflationen är till stor del den kombinerade följden av pandemin och kraftfulla finans- och penningpolitiska stödåtgärder. Pandemin sprider röta i globala produktions- och distributionskedjor med högre producentpriser och lägre utbud som följd. Delar av den starka efterfrågan som följt av stödåtgärderna har därför mötts med högre konsumentpriser. Mitt i allt detta pressas energipriserna upp på rekordnivåer av väder och militärmuller vid den ukrainska gränsen. Det ger svarta rubriker och klickvänliga artiklar.

Men stödåtgärderna kommer att avvecklas och utbudsbristerna kommer att minska när pandemins grepp om ekonomin lättas. Det sker i skrivande stund. Land efter land släpper de hämmande restriktionerna och covid-19 spås snart bli en harmlös säsongsinfluensa. Inflationen kommer nog att vara hög ett tag till. Ska den fortsätta uppåt, måste dock lönerna hänga med. En sådan pris- och lönespiral kommer inte Riksbanken att tillåta. Det tror jag att arbetsmarknadens parter är medvetna om. Därmed tror jag att den höga inflationen sakta kommer att återvända till mer normala nivåer, förhoppningsvis, redan i år.

Inflationen är dock bara en del av räntepusslet. Den andra delen utgörs av krafter som påverkar räntans reala komponent. Det handlat om sådant som demografi, produktivitet med mera, som påverkar sparande och investeringar. Detta är svårbedömda faktorer. Det mesta pekar dock på fortsatt låga realräntor.

Tomas Ernhagen

Gör: Chefekonom på Fastighetsägarna Sverige

Mer om:  Född och uppvuxen i Lund. Bor i Stockholm sedan 1994. I botten nationalekonom och auktoriserad finansanalytiker. Innan Fastighetsägarna var Tomas drygt tio år på Riksbanken och har ett mångårigt förflutet som journalist.

Twitter: @TomasErnhagen

Läs fler krönikor av Tomas Ernhagen »

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]