Det är inte lätt att göra rätt. Ulrika Ehrensvärd har lagt ner hundratals obetalda timmar på att förbättra föreningens miljörum. Men avfallsentreprenörerna är fortfarande inte nöjda.
I februari nyinvigdes miljörummet hos bostadsrättsföreningen Wårgård i Stockholm. Sophanteringen har blivit effektiv, miljövänlig och ekonomisk – idag kan medlemmarna sortera sitt avfall i tolv olika kategorier, för samma totala kostnad som när det bara fanns två.
[ Annons ]
Men ju fler avfallstyper som ska hanteras i ett soprum, desto fler inblandade aktörer. Ulrika Ehrensvärd, som ansvarar för miljörummet, blev snart varse att alla aktörers olika regler och uppfattningar hade svårt att få plats inom miljörummets fyra väggar.
– Jag vill ju bara att jorden ska vara en bra plats att leva på om hundra år. Det här är mitt sätt att bidra, men det är verkligen jättebesvärliga systembrister. Aktörerna har inte bara olika ansvar utan också olika åsikter, säger Ulrika Ehrensvärd.
Hennes tanke var att färre sopor skulle kastas osorterade om kärlet för hushållsavfall stod längst in i miljöhuset. Men veckan efter invigningen bytte en av entreprenörerna plats på kärlen för att slippa lägga tid – och därmed ackordpengar – på att komma åt just sina kärl.
När hon började ringa runt bland de olika inblandade aktörerna för att ta reda på varför hon inte fick placera kärlen som hon ville startade en kedjereaktion av nya problem att lösa.
Trots att renoveringen av miljöhuset gjorts av en aktör inom avfallshantering visade det sig att en annan entreprenörs arbetsmiljösamordnare skulle ha godkänt renoveringsplanerna innan de sattes i verket. När denna blev inkopplad godkändes varken tröskeln in till miljörummet, storleken på kärlen eller deras placering i rummet – de stod nämligen 20 centimeter för tätt. I samma veva fick Ulrika veta att hon själv måste rapportera in alla nya uppgifter kring hämtningsfrekvens och storlek på kärl till kommunen eftersom ingen av aktörerna gjort det i samband med renoveringen. Kommunen hade, i sin tur, delat upp avfallshanteringen på två aktörer – Stockholms stad och Stockholm Vatten, som ännu inte hittat formen för gemensamma rutiner för sina ärenden.
Just nu ser det ut som att föreningen kommer att bli tvingad att byta ut sina sopkärl för att tillgodose det arbetsmiljöansvar som en av entreprenörna kräver. Ulrika räknar med att bytet kommer att kosta omkring 15 000 kronor.
Ta hjälp av kommunens arbetsmiljösamordnare och kom ihåg att du är fastighetsägare och därmed har arbetsmiljöansvar.
Ulrika Ehrensvärd, bostadsrättsföreningen Wårgård
– De flesta människor vill ju göra rätt, men det måste vara enkelt för alla parter och man måste sätta användarna i centrum, det vill säga de som bor i fastigheten. Jag är övertygad om att det här går att förändra och det vill jag inspirera till.
Hennes bästa tips till den som själv vill förbättra återvinningen i sin förening är att hålla sig själv – och alla inblandade – informerade om arbetet.
– Börja med att läsa reglerna på kommunens hemsida. Be sedan kommunen och alla andra aktörer att komma ut och ge sina konkreta tips. Ta hjälp av kommunens arbetsmiljösamordnare och kom ihåg att du är fastighetsägare och därmed har arbetsmiljöansvar.
Rikard Silverfur är fastighetsteknisk expert på Fastighetsägarna Sverige. Han ser ofta exempel på hur avfallshanteringen blir dyr för fastighetsägare som vill verka för en hög miljönytta. Ofta hamnar såväl fastighetsägare som boende i kläm mellan kommunen, producenten och de som utför själva hämtningen.
– Fastighetsägare har till exempel ingen möjlighet att överklaga ett hämtstopp men tvingas ofta, precis som i fallet med Bf Wårgård, bekosta ombyggnader eller utbyte av kärl.
Rikard Silverfur anser att fastighetsägare och boende behöver ett starkare skydd mot påtvingade och ofta kostsamma ombyggnader som måste utföras efter ett hämtstopp. Inte sällan utfärdas hämtstopp på grunder som är svåra att förstå för fastighetsägaren och som baseras på ackordsuppgörelser inom sophämtningsbranschen.
– Alla aktörer inom avfallshantering, från miljöminister ner till enskild sophämtare, har ett ansvar för att bidra till att det ska vara lätt att göra rätt och att det ska löna sig att göra rätt, säger Rikard Silverfur.
