[ Annons ]

Något reformerat hyressättningssystem blir det inte om Moderaterna bostadspolitiske talesperson Oskar Öholm får råda. Istället är det en fortsatt satsning på Sverigebygget som är betydelsefull i partiets bostadspolitiska vision.
Publicerat 3 september, 2014

”Som kommun ska man också ta hänsyn till regionens behov”

Något reformerat hyressättningssystem blir det inte om Moderaterna bostadspolitiske talesperson Oskar Öholm får råda. Istället är det en fortsatt satsning på Sverigebygget som är betydelsefull i partiets bostadspolitiska vision.

Fram till valet får varje riksdagsparti vidareutveckla några av svaren i den stora bostadspolitiska enkät som publicerats i senaste numret av Fastighetstidningen (se länk nedan).

[ Annons ]

Du säger att ni tycker att det är för tidigt med en översyn av bruksvärdessystemet, när tror du att ni skulle vara redo för en sådan diskussion?

– Vi har inte tidssatt det. Det fungerar väldigt bra på vissa håll i landet. Men på en del håll beskrivs det som att det inte fungerar alls, framförallt i Stockholm. Men jag vill inte peka ut en exakt tid men det är klart att man måste följa upp det under nästa mandatperiod och se till att lagstiftningen fungerar.

Mång­a har lyft hyressättningssystemet som en av orsakerna till bostadsbristen – men du håller inte med?

– Orsakerna till bostadsbristen är att man under en längre tid inte har förmått att klara av reglerna för nybyggnation. Framförallt när det byggs nytt med de möjligheter till nybyggnadshyra som finns, menar vi att det är mer motiverat till speciella reformer inom byggbar mark snarare än hyressättningssystemet.

 Moderaterna vill minska möjligheter för ränteavdrag för företagen. Hur ser du på de risker som ett sådant förslag kan utsätta fastighetsbranschen?

– Vi är i grunden positiva till en mer lika behandling av eget och lånat kapital. Men detta är än så länge ett utredningsförslag. Men jag har noterat att det har kommit en hel del kritik, en del med ett ganska högt tonläge. Det blir viktigt att se vad remissinstanserna säger innan man tar ställning till förslaget. Det är det jag kan säga just nu.

 Kommer ni föreslå eventuella stödåtgärder?

– Vi har jobbat hårt med att få långsiktiga spelregler på plats  så att man inte hamnar i en situation där det varje år hittas ett nytt stöd- och subventionssystem. Olika former av investeringsstöd och subventioner har skapat bräcklighet på bostadsmarknaden som är en förklaring till varför det byggts så lite. Nya subventionssystem skulle vara direkt kontraproduktivt.

Ni vill att staten ska kunna tvinga kommunerna att upplåta mer mark. Hur då?

– Vi har dels skärpt bostadsförsörjningslagen. Det innebär att när kommunerna gör sina bostadsförsörjningsprogram ska de inte bara titta på sin kommun, de måste enligt lagen också ta hänsyn till regionens behov. Det är ett första steg som vi redan har tagit. Vi funderar också på om det behövs ett regionalt organ för bostadsplanering som inte bara är staten eller kommunen. Men vår linje är framförallt kopplat till Sverigebygget där det finns en tydlig modell från stockholmsöverenskommelsen. Det innebär att i kommuner som är en del av statliga satsningar på infrastruktur, måste man visa att man är beredd att möta upp med ökat bostadsbyggande. Det är både morot och piska skulle jag säga.

Kommer ni att föreslå fler åtgärder för att sätta press på långsamma kommuner?

– Vi borde bli bättre på den typen av jämförelser så att kommuner kan hjälpas åt snabbare. Man kan ge uppdrag till SKL eller boverket att verka för mer öppna jämförelser mellan kommunerna.  Det skulle tydliggöra vilka som faktiskt bygger och vilka som behöver hjälp. Ett annat sätt som vi funderar på är en privat initiativrätt för detaljplaner för privata byggbolag. De bolag som har tagit fram ett utkast till detaljplan ska få rätten att prövas av kommunen.

Moderaterna föreslår i Sverigebygget att utbyggnaden av infrastruktur delvis ska finansieras av de fastighetsägare, som antas få värdeökningar på sina fastigheter tack vare utbyggnaden. Hur har ni kommit fram till det antagandet?

– Man måste titta på helheten när man gör den här typen av stora satsningar. Det är klart att man kan tänka sig att det finns situationer där en kraftig utbyggd infrastruktur i ett bostadsbyggande sker på områden där det finns kommersiella fastighetsägare som också får ta del av den värdeökningen av marken. Då är det kanske rimligt att man också är med och hjälper till med hanteringen.

Hur ska man fastställa hur mycket de ska betala?

– Det finns inga exakta förslag idag, det måste man titta på. Det blir svårt för mig att gå in på de detaljerna.

 Hur ser din egen bostadskarriär ut?

– Den ser väl ut som många andras. Jag är uppvuxen på landet och flyttade till en hyresrätt i Örebro. För tio sedan flyttade jag till Stockholm och bodde i andrahand och köpte så småningom en bostadsrätt. Där bor jag kvar fortfarande.

 Hur ser din bostadspolitiska vision ut?

– Jag skulle vilja säga, mycket av det som finns i Sverigebygget är en ganska bra vision. Det vill säga att vi kopplar ihop utbyggnad av infrastruktur och bostäder. Sverige urbaniseras snabbast i hela Europa. Det är en helt annan typ av stadsbebyggelse som man gör idag jämfört med sextio- och sjuttiotalet. Det innebär att om vi vill bygga täta smarta städer måste vi fortsätta reformera stora delar av regelverket i bostadsbyggande. Det kan handla om bullerfrågor, det kan också vara riksintressen eller överklagandemöjligheter. Vi vill reformera den typen av frågor under nästa mandatperiod.

Läs hela bostadspolitiska enkäten i Fastighetstidningen nr 6.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]