Många är ambitiösa och vill satsa. Men byråkratin kastar en skugga över vägen mot en mer hållbar energiförsörjning. Samtidigt som regeringen lovar mer pengar i investeringsstöd till solceller väntar snåriga skatteregler som kan bromsa investeringarna.
Regeringen presenterade sin nya budget en klar och solig dag i slutet av september. De tidiga höstvindarna gjorde sig påminda. En till synes bra dag för de solceller som regeringen vill främja. I budgeten höjs investeringsbidraget kraftigt – från 50 till 390 miljoner kronor per år. Men generösa bidrag till trots, för den fastighetsägare som själv vill producera el kan byråkratins bojor lätt bli en bromskloss.
[ Annons ]
För de anläggningar du investerar i får inte vara för många eller för starka. I alla fall inte om de ägs av samma företag, under samma organisationsnummer. Då kan lätt gränsvärdet för hur mycket energi en enskild aktör tillåts producera skattefritt överskridas, ett gränsvärde motiverat främst av EU:s statsstödsregler men som olika EU-länder verkar anpassa sig till på olika sätt.
Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna Sverige, suckar:
– Detta är på många sätt symptomatiskt. Det är inte första gången vi ser att regeringen övertolkar EU-reglerna. Vi såg det till exempel när rekommendationerna till hissdirektivet utformades, en övertolkning av energiprestandadirektivet och inte minst den pågående implementeringen av energieff?ektiviseringsdirektivet med förödande ekonomiska konsekvenser för Sveriges fastighetsägare.
Men tillbaks till solcellerna. Innan sommaren kom propositionen som kan förändra hur den som producerar egen el beskattas. I korthet går den ut på att sänka eff?ektgränsen för hur mycket el som får produceras skattefritt, något som kan drabba fastighetsägare med större fastigheter och till exempel kommersiella byggnader. Det innebär även att företag med olika verksamheter, men med ett organisationsnummer, bara kan producera 255 kW totalt innan produktionen blir skattepliktig. Men om verksamheten delas upp under flera organisationsnummer kan man producera mer el utan att behöva skatta, så länge varje juridisk person ligger under gränsvärdet.
Förslaget kritiserades både av aktörer som Fastighetsägarna och politiskt över block- och partigränser. Förutom den nya skatten riktades även kritik mot hur bidragsreglerna förändrades.
– Man borde ha uppmuntrande åtgärder och morötter, inte ta bort subventioner när en ny teknik håller på att etableras. Så gjorde man även med värmepumpar. Det fanns ett bidrag som gjorde att tekniken skulle utvecklas och att folk skulle köpa den, säger Yogesh Kumar.
Propositionen drogs tillbaka för om bearbetning. Med resultatet att de som planerat att göra större solcellssatsningar nu snarast befinner sig i ett limbo.
Någonstans inne i samma byråkratiska labyrint hittar vi frågan om nettodebitering, det vill säga att den som producerar el och får ett överskott som kan levereras till elnätet kan kvitta den mot el som hämtas ut vid ett underskott.
– Det har fungerat bra i Tyskland, men i Sverige har man gjort tre utredningar men ändå inte lyckats komma med något förslag. Man hänvisar till momsregler som inte tillåter nettodebitering. Och man har skapat ett jättekrångligt system för hur man ska gå till väga, säger Yogesh Kumar.
Yogesh Kumar är även kritisk till att det saknades kundrepresentanter från exempelvis Fastighetsägarna när den senaste utredningen gjordes. Däremot fanns experter från branschorganisationen Svensk Energi med i utredningen.
Enligt Helena Laurell, jurist på Svensk Energi, har man anpassat sig efter ett EU-beslut när det gäller nettodebitering.
– Jag känner igen diskussionen när det gäller skattereduktion för mikroproduktion. Där var det under lång tid en diskussion kring om man fick ägna sig åt nettodebitering. Men efter diverse utredningar så kom man fram till att nettodebitering, det vill säga kvittning, inte är tillåtet. Det har EU-domstolen slagit fast, säger Helena Laurell.
Efter EU-domstolens beslut har till exempel Tyskland tolkat beslutet annorlunda jämfört med Sverige. Här har vi istället för netto debitering alltså ett system där den som producerar sin egen el kan få skattereduktion.
– Skattereduktionssystemet är relativt enkelt för dem som vill investera i mikroproduktion av förnybar el och det påverkar deras investeringskalkyl positivt, säger Helena Laurell.
Men hon håller med om att det trots allt finns ett visst fog för de som menar att krångliga krav i vissa situationer hindrar olika aktörer att investera i solel.
– Skatteverket har lämnat besked i vissa frågor, men andra är fortfarande obesvarade. Ibland är man osäker på vilka skatteeffekterna blir. Ibland vet man, men tycker att det är krångligt. Att man till exempel är tvungen att vara momsregistrerad för att kunna sälja sitt överskott är en sån sak som upplevs som krånglig. Det är dock en följd av gällande momsregelverk och inget som våra medlemmar kan påverka, säger Helena Laurell.
Mattias Goldmann, vd på den liberala tankesmedjan Fores, är inte oväntat kritisk till regeringens agerande när andra länder tolkar reglerna så diametralt annorlunda. Han ser framför sig en återgång till mer normala elpriser – vips så står solelen på egna ben. Men en sådan strukturomvandling, med fler mindre aktörer som producerar energi till elnätet, misstänker han att de större elbolagen vill bromsa.
Vi är vid en brytpunkt, man kommer gå från centraliserad kraftproduktion till decentraliserad. Är man smart så omfamnar man det, men många har så stora investeringar i storskalig produktion att de vill bromsa det, säger han.
Även i de egna leden har det morrats om att regeringen inte gör allt för att underlätta utbyggnaden av förnyelsebara energikällor. HSB:s ordförande, socialdemokraten Anders Lago, har valt att öppet kritisera regeringen.
– Det är positivt att det skjuts till större resurser för att stötta utbyggnaden av solel i Sverige. Hittills har Sveriges blivande solelproducenter fastnat i kön till investeringsstödet eftersom budgeten inte har motsvarat antalet sökande. Nu kommer pengarna räcka ett tag till. Men det är viktigt att de hinder som fortfarande finns i skattesystemet undanröjs, så förutsättningarna för solel blir långsiktigt stabila och gynnsamma, säger Anders Lago.
Anders Lago tycker att svenska fastigheter skulle kunna användas för att producera el i mycket större omfattning än idag.
– Idag dimensioneras anläggningar för den egna elanvändningen under de månader vi har mest sol. Det vill säga den tid som elanvändningen är låg. Det gör att våra tak inte nyttjas som den resurs i energisystemet som borde vara fallet. Vi har respekt för att regeringen vill efterleva EU:s statsstödsregler, men kanske är man väl försiktig här.
Även vänsterdebattören Johan Ehrenberg, som såklart också har egna intressen i ETC-bolaget Egen El, är skarp i sin kritik. ”Ni kan ta era stödmiljoner och lägga det på internutbildning på finansdepartementet och näringsdepartementet istället” skrev han i en debattartikel på Supermiljöbloggen tidigare i höst.
Johan Ehrenberg beskriver de styrande politikerna som storbolagens riddare. Han delar Fastighetsägarnas kritik att gränsvärdet för skattebefriad el hindrar ägare av kommersiella fastigheter från att producera egen el.
– Ingen sätter upp solceller när man får betala mer för den el de producerar än för att köpa skitig el från usla biobränslen eller sopor.
Det leder, enligt Johan Ehrenberg, bara till ett juridiskt trassel där kommuner, kooperativ, hyreshusägare och andra organisationer tvingas dela upp sig i flera juridiska personer.
– Politikens förslag skapar oreda och osäkerhet. Det blir en negativ kraft, säger Johan Ehrenberg.
Han tycker att Socialdemokraternas och Miljöpartiets agerande är genant när de å ena sidan vill stödja egenproducerad el men samtidigt beskatta den.
– Om man inför en osäkerhet där man plötsligt säger att man ska betala energiskatt på egenproducerad el, då faller intresset att ens diskutera det. Jag kan förstås visa hur en fastighetsägare ska göra. Det går ju att komma runt, men det är i motvind hela tiden. Vilken fastighetsägare har tid med det när man håller på med allt annat, frågar sig Johan Ehrenberg.
Så vad händer nu? Energiminister Ibrahim Baylan medger att reglerna är krångliga och har lovat att utreda och att komma med ett omarbetat skatteförslag.
Under tiden fortsätter solen leverera åtskilliga kilowattimmar som inte tas tillvara i det svenska elnätet.
