Med bara dagar kvar till valet 2022 presenterar Fastighetstidningen en guide till var de politiska partierna står i de viktigaste branschfrågorna – i dag kamerabevakning.
Sedan 2018 behöver privata fastighetsägare inte söka tillstånd för att filma på allmän plats. Det samtidigt som en annan ny kamerabevakningslag trädde i kraft 2020 som gör att polisregionerna själva, efter en så kallad intresseavvägning, gör bedömningen om kameror får sättas upp i ett utsatt område.
Trots lättnaderna det inte skett någon enorm ökning av antalet bevakningskameror, vilket man från flera håll ser som önskvärt. För polisens del är det av budgetskäl man inte nått sina mål. För de privata fastighetsägarna handlar det om en så avancerad behovsbedömning att många avstår från att bevaka allmän plats.
[ Annons ]
Det krävs alltså inte tillstånd för att sätta upp kamerorna, men behovsprövning kan ske retroaktivt. Risken finns då, att om man inte passerar nålsögat, åker på stora böter. Det är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som kräver tillräckligt starka skäl för kamerabevakning, och att dessa väger tyngre än den personliga integriteten hos de filmade.
Givet brottslighetens framväxt måste åtgärder för en ökad trygghet prioriteras.
Riksdagspartierna är över lag positiva till de senaste årens lagändringar, utom Vänsterpartiet som av integritetsskäl varit kritiska till samtliga lättnader i regelverket.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna svarar i Fastighetstidningens enkät att de är positiva till att processen för privata fastighetsägare ytterligare förenklas, även om de samtidigt uttrycker viss oro för minskad integritet.
Liberalerna skriver:
”Sådana risker finns förstås. Men det är inte ett argument mot kameror som sådana, utan visar på vikten av ett tydligt regelverk.”
Sverigedemokraterna anser att medborgares integritet ska värnas, men inte på bekostnad av trygghet:
”Men givet brottslighetens framväxt måste åtgärder för en ökad trygghet prioriteras.”
Till skillnad mot privata fastighetsägare måste allmännyttan söka tillstånd för att sätta upp kameror. Därför är det vanligt att man i stället hyr ut fasader eller liknande till polisens kameror.
Genom att slopa tillståndsplikten och minska byråkratin kan övervakningen bli mer effektiv
På Fastighetstidningens fråga om kommuner bör får samma befogenheter som polisen att sätta upp kameror är partierna relativt överens.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet svarar alla utan förbehåll ja.
Miljöpartiet skriver:
”Kameraövervakning är ett viktigt verktyg för att utreda brott och få fällande domar. Genom att slopa tillståndsplikten och minska byråkratin kan övervakningen bli mer effektiv och på så vis bidra till att lösa brott i högre grad.”
Centerpartiet och Socialdemokraterna är aningen mer försiktiga och menar att förslaget skulle vara intressant att se över.
Vi anser att kameraövervakning som huvudregel ska kräva tillstånd.
Vänsterpartiet är enda partiet som är emot. Däremot vill man förenkla rutinerna för ansökan om tillstånd.
”Vi anser att kameraövervakning som huvudregel ska kräva tillstånd. Däremot bör rutinerna för ansökan om tillstånd bli enklare. Vi har därför föreslagit att Integritetsskyddsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram nya riktlinjer för konsekvensbedömningar samt ett nytt formulär för ansökan om tillstånd som är enklare att fylla i för sökanden. Syftet är även att förkorta handläggningstiden.”
