Fler människor flyttar från än till Stockholm län.
Publicerat 19 mars, 2021

Småstadens revansch

Pandemin med distansarbete har fått många att omvärdera sitt boende. En ny våg av coronaflyttare har insett att det går att behålla både jobb och lönenivå även om man flyttar till närliggande kommuner eller hem till sin barndoms trakter. Om vi står inför ett verkligt paradigmskifte, eller om det är krusningar på ytan som lägger sig när pandemin väl är över återstår att se. Oavsett uppstår det nya möjligheter för landets småorter. Vi gör nedslag i Vetlanda, Ulricehamn och Örnsköldsvik för att se hur de förvaltar de nya möjligheterna.

Fler människor flyttar från än till Stockholm län. Nettoutflyttningen ökar för tredje året i rad, visar statistik från SCB. Under de tre första kvartalen förra året låg nettoutflyttningen (det vill säga antalet inflyttade minus antalet utflyttade) från Stockholms län till resten av landet på drygt 4?000 personer. Det är inget unikt för pandemiåret. Även 2018 och 2019 hade huvudstaden en nettoutflyttning till övriga landet. Stockholm växer snabbt, men det är invandring och födelseöverskott som står för de nya invånarna, inte inflyttare från landet.

[ Annons ]

Till de kommuner som växt procentuellt mest under de åren hör exempelvis Åre i Jämtland, Ale i Bohuslän, Habo i Västergötland, Älmhult i Småland och Lekebo i Närke. På samma lista hamnar storstäderna Malmö på plats 41, Göteborg 58 och Stockholm på plats 63.

ULRICEHAMN
Rebecca Karlsson flyttade in med sin klädbutik Style by Becca på Storgatan 4 i Ulricehamn samtidigt som de första rapporterna om corona-utbrott i Sverige. – Men jag bara körde på, det var inte så mycket att fundera på. Som småföretagare är det bara att kavla upp ärmarna, berättar Rebecca Karlsson. Pandemin har naturligtvis inneburit bortfall i den planerade budgeten. Men det blev trots allt inte så illa som det först kunde verka. Rebecca Karlsson ser fördelarna med att verka i en småstad. – Det här är en liten gata, det är inte många hundra meter. Här finns inga stora butikskomplex och man ser in i butikerna. Det händer ofta att kunder knackar på och frågar om det är någon här eller om man kan komma in. Möjligheten finns också att boka egen tid i butiken. Ulricehamn citys satsning på presentkort var också viktig, flera hamnade i Style by Beccas kassa. – Jag tror att det gjorde att många kände att man ville handla i sin egen stad, säger Rebecca Karlsson. Foto: Emma Ekstrand/Ekstrand Media

ULRICEHAMN: ”NÄR STORSTÄDERNA VÄXER SÅ VÄXER ÄVEN VI”

Cityindex prognoser för hur stadskärnorna klarat pandemin under första halvåret 2020 fick vissa att tala om småstadens revansch. Medan omsättningen i storstäder minskat sin omsättning med hela 28 procent, landade småstäder på ett förvånansvärt litet tapp på 8 procent under första halvåret 2020.

Även om etableringen av ICA Maxi tagit omsättningsandelar från Ulricehamns pittoreska stadskärna så har handelsindex totalt ökat rejält. Ulricehamn stämmer med andra ord väl in på slutsatserna i Cityindex. Det är dock inget man fått gratis. Precis som andra småstäder måste man kämpa för sin överlevnad. Lokalt engagemang ställs mot urbanisering och handelns digitalisering.

Men Linda Fritzson, handelsstrateg på Näringsliv Ulricehamn, kan konstatera att trots allt elände, så har pandemin gett Ulricehamn vissa relativa fördelar.

– Man har ju hållit sig hemma vilket lett till att den bostadsnära handeln har ökat, säger hon.

Kanske kan man beskriva det som just nu sker på många håll som en comeback för stadskärnan som den en gång var. Att i mindre skala och med hög servicegrad skapa den nära relationen med kunden är just vad man försöker återskapa i många större handelsområden. I småstaden finns det naturligt.

Linda Fritzson berättar om hur kommun, fastighetsägare och näringsidkare inledde ett visionsarbete 2019
för att lyfta stadskärnan.

– Vi har en vacker gammal stadsmiljö. Men det är en mycket liten stadskärna som inte lockar de stora kedjorna. Då upplevdes det som negativt. Men vi ser värdet i det nu.

Framgångsreceptet är att få alla att dra åt samma håll och att samtidigt våga släppa fram eldsjälar. Lyckas man så kan det skapas en positiv lokalpatriotism. Som exempel nämner hon hur Ulricehamn city sålde presentkort för 9 miljoner kronor förra året.

– Så jag tror att många verkligen fått upp ögonen för stadskärnans betydelse, säger Linda Fritzson.

Stadens samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson har knappast något emot en dos småstads-patriotism, men han menar att många tänker alldeles för ensidigt kring urbanisering.

– Som att det alltid är av ondo, att alla flyttar till storstan. Jag ser inte de mönstren för Ulricehamns del. När de närmaste storstäderna växer, så växer även vi. Det är attraktivt att bo i Ulricehamn och pendla till Jönköping och Borås.

Motorvägsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås har varit avgörande. Inte bara har den underlättat för pendling, den har också inneburit att många företag valt ett etablera sig på den nya industriområde som byggts i anslutning till vägen. Ett exempel på hur stor betydelse infrastruktursatsningen har haft är att Lager 157, butikskedjan som startade här och som nyligen öppnade den 50:e butiken i Finland, tagit sitt namn efter länsväg 157.

– Förr var vi bara glada om nån ville komma och bygga, nu är vi i ett annat läge där vi har möjligheten att också ställa krav på byggherren, säger Sebastian Olofsson.

Bland annat har man i Ulricehamn gjort ett tydligt ställningstagande mot externhandel.

– Det har varit flera propåer om att etablera sällanköpshandel. Men vi har varit tydliga med att enbart tillåta industri, främst för att stadskärnan ska vara fortsatt attraktiv.

Sebastian Olofsson kan peka på både flera nya arbetstillfällen och ett höjt marknadspris på bostäder som lett till att flera byggare varit villiga att investera i nyproduktion.

Hökerum fastigheter är ett av de större bolagen med ett flertal projekt på gång och ett stort engagemang i stadsutvecklingen. Särskilt intressant är utvecklingsprojektet Väveriet som växer fram mitt i Ulricehamn. De gamla industribyggnaderna utvecklas till nya arbetsplatser och förhoppningsvis även bostäder (för tillfället sätter ett närbeläget reningsverk stopp för bostäder). Även om det inte är huvudsyftet så kan de nya lokalerna komma att spela en viktig roll för de nya pendelmönster i allt större arbetsmarknadsregioner (som många tror kommer uppstå post-corona).

– Ja, det blir lättare att bo var man vill och kanske bara åka in till huvudkontoret någon dag i veckan. Däremot tror jag inte att folk kommer att vilja fortsätta jobba hemma. Men vi ser hur fler och fler arbetsgivare börjar erbjuda enskilda kontor på hemmaorten. Vi får många förfrågningar nu, säger Viktor Ståhl, vd på Hökerum Fastigheter.

Här testar man också det nya konceptet industrial coworking – 1 000 kvadratmeter industrihall med flexibla ytor. Perfekt för eldsjälar med gryende framtidsplaner att kunna hyra in sig med tillhörande kontor.

VETLANDA
Hyveloperatören Fredrik Crona hanterar den högautomatiserade hyveln som Vetlandas största arbetsgivare, Elitfönster, nyligen investerade 55 miljoner kronor i.
– Elitfönster har sina rötter i regionen och investerar för framtiden. Att kunna säkra arbetstillfällen i dessa tider och samtidigt utveckla våra produkter och tillverkningsprocesser med fokus på miljö- och hållbarhet känns som en självklarhet och ett ansvar vi gärna tillskriver företaget, säger Jonas Hernborg, vd Elitfönster.
Men han betonar att de mjuka investeringar som företaget gör är minst lika viktiga. Nyligen inledde Elitfönster ett samarbete med Njudungs-gymnasiet i Vetlanda. Ett sätt att säkerställa kompetensförsörjningen och att förstärka den lokala förankringen. Samarbetet innebär praktik och sex månaders visstidsanställning för utvalda elever som läser det industritekniska programmet med inriktning trä. Bolagets försäljningschef sitter också med i styrelsen för Nuvab som driver projektet teknikens Hus.
Foto: Henric Hamnå

VETLANDA: ”VI SER ATT FLER OCH FLER SÖKER SIG FRÅN STORSTADEN”

De senaste åren har världsmarknaden styckats upp i en ökad regionalisering av industriproduktionen. En pågående trend som har accelererat under pandemin. Tillverkning sker alltså i ökad utsträckning i närheten av den marknad som varorna är ämnade för. Affärsmässiga drivkrafter är kundernas krav på snabba omställningar och leveranser, liksom fördelar av närhet till marknaden och närmare samarbete med lokala underleverantörer.

En förutsättning är hur automatiseringen reducerar låglöneländernas kostnadsfördelar. Snabbare beslut,
kortare ledtider och närmare kontroll av tillverkningen har hamnat i fokus. Såklart har också hållbarhet och miljö hamnat högre upp på företagens dagordning.

 – Pandemin har på många håll lett till införande av exportrestriktioner och kraftigt utökade statsstöd. Risken är att dessa tillfälliga åtgärder består i någon form även efter att pandemin ebbat ut. Sammantaget kan man konstatera att politik förstärker regionaliseringen, konstaterar Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden.

I en stärkt regionalisering har Vetlanda – som länge varit en stark industriort med företag som aluminiumprofil-tillverkaren Hydro, Elitfönster och hustillverkaren Obos – ett bra utgångsläge. Geografiskt är man en del av den småföretagaranda på det småländska höglandet som närmast blivit ett begrepp. Men det geografiska läget innebär också en utmaning.

– Vetlanda ligger lite för långt bort från Jönköping och Växjö för att man ska kunna dagpendla hit. Och det är man ganska beroende av för att kunna försörja industrin med kompetens.

Det uttalandet bygger Joakim Falkäng, från konsult-företaget Kvadrat, på de intervjuer han gjort med företagen på orten inför projektet Teknikens Hus i Vetlanda.

– Här finns mycket folk med tekniskt kunnande och hög kompetens. Men i en allt mer digital värld, det man brukar kalla industri 4.0, så krävs det en högre -formell utbildningsnivå, säger Joakim Falkäng.

Det är där satsningen på Teknikens Hus kommer in. En satsning för att säkerställa att det i framtiden finns kompetens att anställa i Vetlanda, så att inte företagen flyttar till större orter.

Teknikens Hus ska erbjuda ett brett utbud av yrkeshögskole-utbildningar och högskoleutbildningar. Man ska också utveckla nya gymnasieutbildningar och vidareutbildningar för personal inom industrin.

 Planen är att det också ska finnas möjlighet för utveckling av ny teknik och utrustning, till exempel automatisering och digitalisering av industrin.

Magnus Claesson, verksamhetschef på NUVAB (Näringslivsutveckling i Vetlanda), konstaterar att det finns ett stort etableringsintresse på orten.

– Vi ser att fler och fler söker sig från storstaden. Men vill ha småstadens fördel och samtidigt intressanta och utmanande arbetsuppgifter.

Då är satsningen på kompetensförsörjning avgörande.

– Men lika viktigt är att vi skapar attraktivitet genom att bli en handelsstad på höglandet i det mindre formatet. Vi har en arbetsgrupp som jobbar proaktivt med exploatering för de som vill växa på plats och vi håller hela tiden fokus på handel och besöksnäring, säger Magnus Claesson.

Emilshus är den största privata fastighetsägaren på orten.

– Staden är ju nära kopplad till de stora industrierna, så vi är ju väldigt beroende av att de går bra, resonerar vd Jakob Fyrberg.

Vilket de alltså gör. Med satsningen på Teknikens hus och andra expansiva satsningar ser han en god framtid.

– Men vi är också beroende av att Vetlanda utvecklas som stad. Men även där är förutsättningarna goda. Vi ligger ju en bit ifrån de större städerna. Så när det gäller handel håller man sig mycket till Vetlanda, säger Jakob Fyrberg.

ÖRNSKÖLDSVIK
Nöden är uppfinningarnas moder sägs det. I Örnsköldsvik har restaurang Saltmagasinet startat en speciell form av drive in-verksamhet för pandemisäkrad servering, så att även oroliga gäster kan äta god mat utan risk. Gästerna kommer med husbil eller husvagn och parkerar på Gästhamnens parkering. Därmed har man tagit med sig sitt eget bord och sin egna lokal till restaurangen. Maten bärs sedan ut till bilarna, en rätt i taget. Drycken står man själv för, och restaurangen står för allt annat som porslin och disk. På den italiensk-inspirerade menyn står carpaccio med parmesan, lammracks med rösti och marsalasås samt en pannacotta som avslutning. ”Husbilslyx” heter konceptet som drog igång i december ifjol. Foto: Jonas Forsberg

ÖRNSKÖLDSVIK: ”STOR OPTIMISM TROTS EN PANDEMIKRIS”

Örnsköldsvik är inte bara hockey, utan också skärgård och en tät stadskärna vid vattnet. Här ska upplevelser och möten stå i centrum när väl pandemin släpper sitt grepp.

– Det var så märkligt i våras. Folk reagerade som om situationen var likadan här som i Stockholm, men det var ju ingen stor smittspridning här då.

Det berättar Ragnhild Backman som är vd på på Backmans Fastighetsutveckling som äger och förvaltar fastigheter i centrala Örnsköldsvik. Hon minns ett år då pandemin först verkade långt borta, men sedan blev till dödligt allvar:

– Andra vågen har varit dramatisk, vi har haft betydligt högre smittspridning och fler sjuka nu.

Det har inneburit att den fysiska handeln störtdykt och restaurangerna går på sparlåga.

– Det påverkar många av oss, inte minst mentalt. Man har inte så stora marginaler längre. Kreativiteten har varit stor för att hitta lösningar, men nu börjar orken ta slut för många närings-idkare, säger Ragnhild Backman.

Norrlandskusten där örnsköldsvik ligger är tätbefolkad, så kundunderlag finns. Dessutom är regionen också känd under ett av landets starkare turistvarumärken, nämligen Höga Kusten. Det märktes under en sommar då många semestrade på närmare håll än vanligt.

– Sommarens var helt galen, vi hade hysteriska besökssiffror, säger Marlene Jonasson Bolstad som är näringslivsutvecklare på kommunen.

Förutom turister finns det annat som gläder henne. I början av 2021 tog BAE Systems Hägglunds (där statsminister Stefan Löfven en gång jobbade) emot två jätteordrar från Schweiz och Holland, sammanlagt värda tio miljarder kronor. Så nu behöver man nyrekrytera.

– Vi bygger fler bostäder, både i stadskärnan och vid Fjällräven Center, säger Marlene Jonasson Bolstad.

Ett sätt att locka folk till stan är genom en levande stadskärna, tror hon.

– Stadskärnan är hubben i en stad. En fördel vi har är närheten till naturen, parker och havet. Det har ju blivit än viktigare nu under pandemin.

För Ragnhild Backman är också en attraktiv stadskärna nyckeln.

– Varför ska jag flytta till Ö-vik för ett jobb? Jo, för att stan funkar och har ett bra utbud! För du kommer vilja gå på bio, gå ut och käka och träffa vänner. Du vill ha den traditionella mixen av bostäder, arbetsplatser, kultur och kommersiellt utbud. Och det är ett bygge som hållit på länge. Min farfar pratade redan på 30-talet om att ”torget behöver bli mer livaktigt”.

Ragnhild Backman är också ordförande i stadsutvecklingsbolaget Cesam. Där arbetar Anette Forsberg. Hon har länge jobbat för att skapa den stadskärna som både ska locka gamla och nya invånare.

– Varje månad har varit förknippad med någon typ aktivitet i stan. Vi har haft familjedag, tjejkväll, surströmmingsfest. Är det Mello eller något idrottsevenemang i stan så syns det.

2020 var ett tungt år för den typen av aktiviteter. Anette Forsberg och stadens handlare har fått tänka om.

– Vi jobbar stenhårt med exempelvis lokalt presentkort. Vi har haft en julklappsbil som levererat hem till folk.

Kommunens bidrag har varit företagsakut och att tillsyns- och tillståndsavgifter skjutits på framtiden.

– Vi har nog klarat oss bättre än många andra eftersom vi redan hade en policy om att bevara en stark cityhandel och att vi förankrade hur viktigt det är att handla lokalt, säger Anette Forsberg

Marlene Jonasson Bolstad håller med:

– Jag har jobbat i flera städer tidigare, och kan säga att i Ö-vik är man otroligt lokalpatriotisk.

Ragnhild Backman tar också upp den lokala andan.

– Ö-viksborna är unika! Det finns en historik i form av entreprenörskap och uppfinningsrikedom, det är ju basen i våra arbetstillfällen och företag idag.

Annete Forsberg tror inte att pandemin kommer bromsa Ö-viks utveckling.

– Jag ser framför mig samma flöde av människor, men kanske inte lika många shoppingkassar.

Istället för handel tänker hon sig mat, aktiviteter, möten:

– Kanske mer musik. Teater. Utomhus-bio, loppis, pulkaåkning!

Ragnhild Backman är optimistisk.

– Vi har ett väldigt gott och utvecklat samarbete mellan politiker, kommunala tjänstemän, handlare och fastighetsägare. Nu krävs det handlingskraft och mod! Vi vill ju mötas, men det kommer kanske bli nya typer av mötesplatser som efterfrågas i framtiden. För att tro att folk kommer sitta i stugorna och bara jobba på distans – icke! 

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]