Att ta sig igenom ansökningsprocessen för bidraget Klimatklivet var det krångligaste. Den erfarenheten har Jarl-Erik Rollén, som ordnat laddning för sin bostadsrättsförening i Stockholm.
Bostadsrättsföreningen Sjöstadspiren har elbilsladdningen igång sedan ett par månader. I garaget finns det sex platser och redan tre elbilar. Och fler tänker skaffa elbilar, berättar Jarl-Erik Rollén, som drivit frågan. Men att installera laddplatser i en bostadsrättsförening är inte en helt enkel process.
[ Annons ]
– Det kan krävas en person med särskilt engagemang, för att driva detta inom en bostadsrättsförening. En del laddprojekt har stupat på motstånd när bara elbilsägare gynnas av en sådan satsning, säger Olle Johansson, vd för branschorganisationen Power Circle.
Men hos sjöstadspiren blev det aldrig något motstånd mot laddplanerna då styrelsen hittade ett upplägg där investering och kostnad för laddning betalas av elbilsägarna. De betalar 225 kr/månad i fast avgift plus 3 kronor per timme de laddar.
– Det är fullt finansierat, annars hade det varit risk för invändningar. Man kan föreställa sig irritation om laddningen hade subventionerats, då eldrift annars är väldigt billigt, säger Jarl-Erik Rollén.
Men det fanns ändå kritiska röster. Alla laddplatserna skulle sitta nära huvudledningen för el, därmed måste några fossila bilar flyttas.
Laddning kräver eleffekt som i värsta fall kräver en kostsam uppgradering av huvudsäkringen. Det har man sluppit i Sjöstadspiren, man behövde inte ens effektbegränsning.
– Vi har en smart fördelning av elen mellan laddplatser. Men blir det många elbilar får vi nog sätta in effektvakt. Räcker inte det kanske vi sätter upp solceller i kombination med reservbatterier i huset, säger Jarl-Erik Rollén.
Själva installationen kan göras av en vanlig elinstallatör.
– Man måste tänka igenom så placeringen blir den billigaste. Man ska vara nära huvudsäkring, och hålla laddstationerna samlade, så det inte blir så mycket kabeldragning.
SÖK BIDRAG
Nästa ansökningsomgång för Klimatklivet är öppen 9–31 januari 2017.
Gå in påwww.naturvards-verket.se/klimatklivet
Men att söka bidraget Klimatklivet var svårare.
– De ber om information som man knappast kan ha. De vill veta hur mycket koldioxid elbilarna reducerar, men bilägarna har ju olika körbehov och olika bilar. Sådana frågor är svåra att besvara om man inte är insatt, säger Jarl-Erik Rollén.
EU KAN KRÄVA LADDSTOLPAR
I EU-kommissionens ”vinterpaket” finns ett förslag att krav på laddstolpar införs från 2025. Enligt förslaget ska minst var tionde parkeringsplats i nybyggda kommersiella byggnader vara utrustade med en laddstolpe.
Kravet gäller även efter större ombyggnader. I flerfamiljshus föreslås att minst var tionde parkeringsplats ska vara förberedd för en laddstolpe.
Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, är noga med att det så klart är positivt med en utbyggd laddinfrastruktur. Men han varnar för risken att i ett EU-direktiv låsa sig vid en specifik teknisk lösning.
– Lek med tanken att förra versionen av direktivet innehöll ett krav på att byggnader skulle tillhandahålla plats för, det som då var på modet, etanoltankning av bilar. Visst låter det fel?
