Smarta staden – ställer nya krav på säkerhet

Teknikutvecklingen för trygghetskameror har exploderat under de senaste tio åren. Men kunskapen om hur man ska hantera tekniken har inte ökat i samma takt. Därför efterlyser branschen nu upplysning och utbildning för att komma till rätta med både säkerhets- och integritetsproblem.

Annons:

Annons:


Storebror ser dig är förvisso en utsliten kliché. Men faktum är att vi till vissa delar lever i det framtidssamhälle som George Orwell målade upp i sin framtidsdystopi 1984 – i alla fall när det gäller kameraövervakning. Vi har aldrig haft så många kameror som nu, och de har heller aldrig varit så bra. Det räcker med att titta på ett tio år gammalt avsnitt av Efterlyst för att inse hur snabbt utvecklingen av övervakningskameror, eller trygghetskameror som branschen helst vill kalla dem, har gått. Från pixliga bilder där det knappt går att urskilja ansiktsdrag, till knivskarpt 4K-material där ett litet födelsemärke syns tydligt.

Jens Strinsjö, affärsutvecklare för smarta städer på en av världens ledande tillverkare av trygghetskameror, Axis Communications, menar att den tekniska utvecklingen har ökat explosionsartat, och att den snabba utvecklingstakten samtidigt inte kommer att stanna av under de kommande tio åren.

– Den kommer att gå lika fort, om inte fortare, men handla mindre om de tekniska områdena och mer på hur tekniken används. Vi får större nytta av kamerorna, men inte genom högre upplösning, utan om intelligens som möjliggör en smart tillämpning för städerna, säger han.

Med intelligens menar Jens Strinsjö att vi på ett lättare och bättre sätt ska kunna dra nytta av kameror. Det kan exempelvis handla om att effektivisera trafikflöden genom att detektera kollisioner i realtid.

– Istället för ett stort antal sensorer installerade, så handlar det snarare om att utnyttja redan installerade kameror på ett effektivare sätt. Som att räkna antal fordon på en vägsträcka för att optimera stadsplaneringen, samtidigt som kameran kan klassificera väglaget vid exempelvis kraftigt snöfall för att effektivisera snöröjning. Det är sånt som blir viktigt i framtidens smarta stad, säger han.

– I stället för tre fyra kameror, så har du en som gör allt med hjälp av sensorer, berättar Jens Stinsjö affärsutvecklare för smarta städer på Axis Communication.

Den smarta staden vilar på kommunikation mellan olika enheter. Staden är ständigt uppkopplad med hjälp av 5g och fiber, och allt styrs i realtid. Detta kräver inte bara kompetenta tillverkare och förmedlare av tjänster. Även beställaren måste besitta en kompetens för att säkerställa att tekniken man köper klarar av att stå emot en hackerattack, samt att man vidtar åtgärder för att värna om medborgarnas integritet.

För även om majoriteten av den svenska befolkningen är positivt inställda till fler kameror på allmän plats, så är det inte säkert att de är medvetna vad de investerar i en sådan framtid, rent integritetsmässigt.

Bo Linander, produktchef på säkerhetsföretaget Addsecure, menar att det många gånger saknas tillräcklig kunskap på beställarsidan. Ett exempel är Malmö kommun, som installerade en skärm med offentlig information vid centralstationen och tog för lätt på säkerheten. Hackare var inte sena att utnyttja bristerna och snart visades hårdporr i stället för tidtabeller på skärmen.

Han har även ett mer personligt exempel.

– Som ett test satte vi upp en oskyddad kamera i vårt kontor. Den var riktad mot ett hörn där ingenting händer. Vi kopplade upp den till internet via en trådlös router, och på bara några dagar hade vi tusentals attacker från alla möjliga håll. En handfull lyckas ta sig hela vägen till kameran.

– Om man kopplar upp en kamera mot internet och inte gör ett ordentligt säkerhetsarbete så vet du med hundra procent säkerhet att den blir attackerad och troligen hackad.

Ovanstående exempel ökar knappast förtroendet för de som ska förvalta den här typen av tjänster. Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att känna en viss oro för framtiden. Och det gör Bo Linander, men han är noga med att påpeka att det finns expertis och säkra systemlösningar på marknaden. Det gäller bara att utbilda beställarna och se till att de vet vad man ska kräva vid upphandling av IoT- och säkerhetstjänster.

– De bör börja med att titta på vilken kunskapsnivå man har om IoT-säkerhet i sin egen organisation, och sen bestämma om säkerhetsaspekten ska ingå i upphandlingen eller om man ska hantera den själv. Ska man satsa på en generell färdig lösning för kommunikationssäkerhet, eller finns kompetens och tillgänglighet internt?

Axis säljer inte sina produkter direkt till slutkund, men de tar ändå ett stort ansvar för att utbilda och upplysa beställaren.

– Det viktigaste vi kan göra är att lyfta frågan om cybersäkerhet, så att den får ett större fokus. Men även utbilda – från konsulter som specificerar säkerhetssystemen till distributörer, och framför allt installatörerna. På så sätt höjs mognadsnivån successivt. Det sker inte över en natt, men det är av yttersta vikt att vi tar rollen och på så sätt etablerar ett förtroende hos partners och slutkunder, säger Jens Strinsjö.