[ Annons ]

Carl-Johan Hansson, vd Unobo, Krister Karlsson vice vd, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB och Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige.
Publicerat 25 november, 2021

Slopat stöd skapar osäkerhet

Beskedet om ett slopat investeringsstödet verkar inte skapa panik. Detta då stödets rent praktiska fortlevnad avgörs vid valet 2022. Men det får konsekvenser för vad som byggs framöver.

När Annie Lööf på onsdagsmorgonen meddelade att Centern inte kommer att rösta fram regeringens budget innebar det att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetförslag antogs några timmar senare. I och med det försvann även investeringsstödet för hyresbostäder.

Dock kommer de investeringsstöd som beviljas fram till och med den siste december i år att betalas ut vid färdigställande. I och med denna utfasning innebär onsdagens besked egentligen inga drastiskt förändrade spelregler för ett bolag som vill bygga med stödet. Om det efter valet 2022 finns ett parlamentariskt underlag för stödet innebär M, KD och SD:s budget rent praktiskt en tillfällig paus – som antingen upphör 2023 eller förlängs. Sannolikt kommer inte länsstyrelser att bevilja stöd för ansökningar som kommer in 2022.  Men det stora avgörandet om investeringsstödets framtid sker alltså vid valet 2022. Blir det en högermajoritet har de dock grundlagt för ett snabbare avskaffande av stödet.

[ Annons ]

– Det är en tydlig politisk signal från den riksdagsmajoritet som aldrig önskat stödet, men effekten kan bli tillfällig.

Det menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige.

– En positiv sak är att M och KD lärt läxan från förra gången investeringsstödet slopades, då man lät bilan falla omedelbart. Det skapade stora problem för de som hade beviljats stöd och plötsligt inte kunde få dem.

Martin Lindvall har aldrig varit någon tillskyndare av ett investeringsstöd, och är det inte nu heller. Hans grundpoäng är att det behövs andra åtgärder för en fungerande bostadsmarknad än att införa tillfälliga stöd.

– Man kan ju önska att de som idag talar om ryckighet hade gjort det redan när investeringsstödet infördes. Eftersom det politiska motståndet mot stödet alltid varit starkt innebar det att man redan vid införandet lade grunden för en ryckighet i bostadspolitiken, säger Martin Lindvall.

I en debattartikel i SvD i måndags varnade flera stora fastighetsbolag för att ett indraget stöd kan påverka byggandet på flera håll i landet. En av undertecknarna var Krister Karlsson vice vd, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB. Han är tydlig med att han inte har någon uppfattning om huruvida hittillsvarande utformning av stöd är den ultimata.

– Men på vissa orter kommer det att vara svårt att få igång projekt utan någon form av stöd. Fastighetsutveckling sker i väldigt långa cykler. Då är det väldigt olyckligt att det nu är så ryckigt i beslutsfattandet, säger Krister Karlsson.

Det nu slopade stöder innebär för SBB:s del inte några direkta förändringar i kommande projektplaner.

– Man får ha lite is i magen och se vad som händer, säger Krister Karlsson.

En annan av undertecknarna var Carl-Johan Hansson, vd Unobo. Även han tycker att osäkerheten blir den svåraste faktorn att hantera.

– I vår planering kan vi naturligtvis inte utgå från en viss majoritet i höstens riksdagsval. På så vis hamnar några av våra planerade projekt i ett moratorium. Fyra år är en kort tid i projektplanering, denna osäkerhet är därför inte alls bra för den kommande investeringsviljan, säger Carl-Johan Hansson.

Han betonar att de nu nya villkoren inte påverkar bolagets underliggande förmåga och vilja att investera.

– Men det innebär att vi kommer att investera på delvis andra marknader och med inriktning på andra målgrupper, säger Carl-Johan Hansson.

Han saknar också en vidare debatt om att investeringsstödet också innebär en begränsning i hyresnivå.

– Det  skapar ju förutsättningar för hushåll som annars har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Att bygga utan investeringsstöd innebär konkret en högre hyra på 250 -200 kronor per kvadratmeter och år, vilket gör en stor skillnad på vilka som kan efterfråga det som byggs, konstaterar säger Carl-Johan Hansson.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]