Arkitektritat behöver inte betyda exklusiva miljondyra villor. Arkitektkontoret Jakobsson Pusterla har i Borstahusen, Landskrona, bidragit till att skapa kanske Sveriges bästa LSS-boende.
LSS-boende och service-boende utformas alltför ofta slentrianmässigt oinspirerat med enklaste material, ibland till och med omgärdat med Gunnebo-stängsel för att ännu tydligare avskilja från annan bebyggelse.
I kvarteret Sockergränd, Borstahusen, i Landskrona är det däremot en helt annan visa. Handslaget tegel, mässingsinklädda dörromfattningar, Human Centric Lightning (belysning som liknar det naturliga ljuset), bästa akustik och därtill ett diamantformat sedumtak. God arkitektonisk gestaltning och omsorgsfulla detaljer gör att LSS-boendet knappt går att skilja från de intilliggande radhusen. Och i stället för att bygga rätvinkligt på vanligt vis bildar huskropparna stadslika gränder, något som förstärks av att bottenvåningarna mönstermurats.
Här finns också naturliga mötesplatser i en boulebana, ett utegym och ett litet torg. Allt för att alla ska mötas. Arkitektkontoret Jakobsson Pusterla visar tillsammans med beställaren och förvaltaren Emrahus att det går att tänka bortom kortsiktiga ekonomiska kalkyler även i omsorgsboende.
Byggnaderna i Sockergränd är dessutom framtidssäkrade och har redan certifierats som Miljöbyggnad Guld och Passivhus Guld, de allra första att dubbelcertifieras i Sverige. Därtill har man även premierats som Årets bygge/Samhällsfastigheter av tidskriften Byggindustrin.

I en tid när det ska byggas så billigt som möjligt, med undantag för privatvillor, får arkitekturen ofta stå tillbaka. Kvantitet går före kvalitet. Inte minst gäller det boende för samhällets mindre bemedlade. Nära hälften av landets kommuner har brist på LSS-boende och resultatet av nytillskottet blir oftast institutionslik förvaring helt utan karaktär.
Om det är något man kan ta till sig av det så kallade arkitekturupprorets kritik mot vår tids arkitektur så är det just avsaknaden av materialitet och skönhet.
Att i dag använda historien som projekteringsinstrument när byggnadsteknik, ekonomiska förutsättningar och inte minst vår tids utmaningar ser helt annorlunda ut kan ifrågasättas. Däremot borde byggindustri, beställare och svenska arkitekter kunna prestera bättre än att bara kombinera BIM-detaljer utan någon övergripande arkitektonisk gestaltning.
Arkitektur är mer än bara estetik där den ene vill kopiera 1800-talets sadeltak och monumentala fasader, och den andra trettiotalsfunkis eller sjuttio-talets lägenheter. Arkitektur handlar till stor del om etik och om att våga skapa något beständigt som för oss samman i stället för att skilja oss åt.

Att Robin Berkhuizen, grundare av Emrahus, sedan mer än tio år bygger LSS- och service-boenden över hela landet beror säkert på att han växte upp i ett kollektiv med drygt 20 familjer.
– Det var något helt naturligt att det bodde två killar med Downs syndrom där, minns Robin Berkhuizen, alla behandlades lika. När jag blev lite äldre förstod jag att de med funktionsnedsättning av olika slag i?dag hamnar längst ned på samhällets prioriteringsstege.
– Det är något av ett systemfel att nära hälften av landets kommuner, som representerar ungefär 70 procent av Sveriges befolkning, har brist på LSS-boende.

Han började fråga sig varför vi i vår tid segregerar människor, oavsett om det är utifrån inkomst, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet eller annat. Utifrån sina tidigare erfarenheter från att bygga arkitektritade villor och i nära samarbete med psykologen Bo Hejlskov Elvén var målet att skapa landets bästa LSS- och serviceboende.
– Här kan vi göra skillnad för de som verkligen behöver det mest. Vi satsade vår kunskap om arkitektur, bygg och inredning, och tog fram ett koncept för de här lägenheterna som är riktiga välfungerande hem och inte en hinderbana i vardagen, säger Robin Berkhuizen.
Minst lika viktigt var att bygga hållbart. Alla Berkhuizens byggnader är passivhus som ger 50 procent lägre energiförbrukning jämfört med vanliga flerbostadshus.
– Det största hotet mot att bygga klimatsmart är bostadsrätt-boomen. Varken byggarna eller köparna har värdesatt låga driftskostnader och ett bra klimatavtryck. Vi som däremot bygger hyresbostäder gör också en investering i vår egen framtida drift.
Kvarteret Sockergränden presenterar en minutiös detaljering i allt från oregelbundet placerade fönster till heltäckande mattor som för tankarna till en hotellobby snarare än en institution. Tillsammans med en ljussättning som naturligt förändras med dygnets timmar visar det på en arkitektur som är mer än omsorg, den sätter en agenda som säkert kommer kopieras i det vanliga bostadsbeståndet.