Hur ser konkurrensen mellan privat och offentligt ut när det gäller utbyggnationen av laddinfrastruktur? Det ska Konkurrensverket ta reda på i en studie, vars slutsatser kommer att presenteras under sista kvartalet 2023.
Det var under en förstudie på ämnet som Konkurrensverket fick indikationer på en skev konkurrenssituation i den växande laddinfrastrukturen.
– Det finns på kommuner som inte tar betalt för elen vid laddstolparna. I vissa fall tas heller ingen parkeringsavgift ut. Vi har nu gått ut med ett öppet brev där vi uppmanar kommunerna att sluta ge bort elen. Kommunen sitter ju i en väldigt speciell sits, där man kan agera i flera roller, exempelvis i egenskap av markägare, parkeringsbolag, energibolag och som förvaltning, säger Anna Spetz, projektledare på Konkurrensverket.
[ Annons ]
Tillgången till mark är en grundförutsättning för att kunna sätta upp laddstolpar, vilket inte bara gör kommunerna till en aktör på marknaden utan även möjliggörare till utbyggnationen av laddinfrastruktur i stort.
– Hur de agerar som markägare kommer att få stor påverkan på hur marknaden fungerar, säger Anna Spetz.
Konkurrensverket tittar även på marknaden för försäljning och installation av ladd-infrastruktur och tjänster för icke-publik laddning, där kommunala aktörer kan vara kund men också en aktör som erbjuder detta på marknaden.
– Vi har fått in synpunkter och klagomål från privata aktörer på hur kommunala energibolag och till och med statliga Vattenfall agerar när de säljer laddinfrastruktur och installation för hemmaladdning, säger Anna Spetz.
Tillförlitliga data är en brist på laddmarknaden, vilket enligt Anna Spetz skapar utmaningar för Konkurrensverket. Men man hoppas att med hjälp av enkäter kunna kartlägga hur marknaden ser ut.
– Vi hoppas att våra analyser och slutsatser ska främja den fortsatta utvecklingen och framväxten av den här marknaden innan den sätter sig, säger Anna Spetz.
STÖD ATT SÖKA FÖR LADDPLATS
Om man som fastighetsägare funderar på att installera laddplatser finns det två olika investeringsstöd man kan söka, bägge från Naturvårdsverket.
Klimatklivet gäller publika laddplatser, där vem som helst kan ladda sin elbil. Stödet kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige. Storleken på stödet skiljer sig åt beroende på sökande och typ av åtgärd, men ligger vanligtvis på 30–65 procent av investeringskostnaden, men kan aldrig överstiga 70 procent. Minimikravet för att söka stödet är fem laddpunkter för AC-laddare, den typen av laddstation där elfordon oftast står under längre tid. För DC-laddare (snabbladdare) gäller minst fyra laddpunkter.
Ladda Bilen riktar sig till de fastighetsägare som vill erbjuda laddning till boende, andra hyresgäster eller anställda. Stödet täcker upp till 50 procent av investeringen och 15 000 per laddpunkt. Bidraget täcker inte de laddplatser som fastighetsägaren är skyldig att tillhandahålla enligt lag eller annan förordning. Stödet går att söka flera gånger, men endast en pågående ansökan är tillåten.
IHÅLIGA GATSTENAR KAN VARA LÖSNINGEN
Bolaget Waybler är på jakt efter en gata i Stockholm. Anledningen är att de ska genomföra ett pilotprojekt för smart installation av laddplatser i innerstaden, efter att ha vunnit Stockholms stads tävling Innovativ gatuladdning 2022.
Just nu för bolaget en dialog med Stockholms stad om att hitta en lämplig plats.
– Enligt planen ska vi installera inom första halvåret i år. Förutom detta så rör det sig framåt för gatuladdningen i flera andra dialoger och vi planerar nyanställa enkom för affärsområdet, säger Niclas Crepin marknadschef på Waybler.
Wayblers lösning går ut på att integrera kablage i ihåliga kantstenar. Därmed kan elen dras från intilliggande fastigheter, vilket gör att dyra markarbeten för kabeldragning kan undvikas. Fastighetsägaren kan då även tjäna en slant på elen.
Bristen på laddstolpar i stadsmiljö har varit ett hinder för många att köpa en elbil.
– Hela idén med den här lösningen är att sänka kostnaderna. Du ska kunna investera i det här och relativt snart få tillbaka din investering, eftersom den här lösningen kostar runt en tredjedel av en konventionell installation per laddpunkt, säger Niclas Crepin.
Ett problem kan dock vara brist på elkapacitet i de ofta äldre byggnader vid de tilltänkta laddplatserna. Men även här finns smarta lösningar i form av mjukvara som underlättar, både för operatören som tillhandahåller laddtjänsten och för fastighetsägaren, och gör att fler kan ladda på lägre kapacitet.
– Det handlar om att fördela elen mellan de som laddar samtidigt. Och det finns många parametrar att ta hänsyn till. Dels vad bilarna behöver och när, dels hur mycket som förbrukas i fastigheten. Men det här handlar inte om snabbladdning, utan om att öka förutsättningarna för laddning där man bor eller jobbar, säger Niclas Crepin.
