Vi bör skapa ett regelverk som gör det möjligt att pröva nya lösningar. Det menade Anders Sjelvgren, Generaldirektör för Boverket när arkitekturen som ett verktyg för hållbar samhällsutveckling diskuterades i Almedalen.
Sveriges riksarkitekt Helena Bjarnegård konstaterade att den nya politiken för gestaltad livsmiljö nu funnits i dryg 100 dagar. Någon vidare debatt om denna uppstod inte på seminariet som fått rubriken ”Arkitekturen som verktyg för hållbar samhällsutveckling”. Ty i panelen var man tämligen överens om ett det är både nödvändiga och bra riktlinjer i denna.
Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna i Sverige, lyfte fram hur den nya politiken betonar att arbetet ska ske tvärsektionellt, att den betonar den enskilda människans roll och hur man betonar vikten av att skapa attraktiva platser.
– Det har visserligen fastighetsägare alltid gjort. Men det är bra att kommunerna nu tydligare kan visa inriktning att bygga med kvalitet. Då levererar vi, sa Reinhold Lennebo.
Men panelen var lika enig om att det är nu som det verkliga jobbet börjar – att leverera verkliga resultat utifrån policyn.
Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter, berättade om en nyligen genomförd granskning av kommunala arkitekturpolicyer. Han konstaterade att de kan se väldigt olika ut, men att det också är nödvändigt med tanke på varierande förutsättningar.
Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket, menade att det kommer att innebära stora utmaningar när nu delar av verkets regelverk måste förändras.
– För att möta de stora utmaningar vi har framför oss, som segregation och klimatet, kommer vi att behöva innovation. Därför kommer vi att behöva ett regelverk som är robuste, men samtidigt måste det finnas utrymme för att testa nya lösningar, sa Anders Sjelvgren.
Möjligheten att driva testbäddar var något som väckte Reinhold Lennebos gillande.
– Jag tror att det är viktigt att inte reglera allt i detalj, utan man måste våga testa lösningar och lära sig av det som inte blir så bra.
Här menade Emma Jonsteg, vd Utopia Arkitekter, att det finns en risk att man lägger allt för stora krav på att arkitekten ska leverera lösningar på allt.
– Risken är att arkitekterna blir halvbra på allt. Vi ska såklart ha förståelse för den komplexa processen. Men vi ska inte sitta och räkna på ekonomin. Låt oss bli världsbäst på just arkitektur och jobba tvärsektionellt, löd Emma Jonstegs recept.