Skapa bättre ventilation på kontoret

Enligt forskning från University of Chicago orsakar smutsig luft större dödlighet än krig, aids och cigarettrökning. Luftföroreningar som i huvudsak kommer från fossila bränslen spås enligt forskarna förkorta vår förväntade livslängd med nära två år i genomsnitt.

Annons:

Annons:

Annons:


Och i en färsk rapport från Universitätsmedizin Mainz i Tyskland, framtagen i samarbete med -Europeiska Hjärtläkarsällskapet, slås det fast att 800 000 européer dör av luftföroreningar varje år. Sverige kommer förhållandevis lindrigt undan jämfört med andra länder, ändå dör
8 000 svenskar varje år på grund av luftföroreningar.

Bra ventilation förbättrar inte bara inomhusklimatet utan ökar även produktiviteten och minskar risken för smittospridning på arbetsplatsen. Här följer fyra sätt som förbättrar inomhusluften på kontoret.

1. TA REDA PÅ HUR DET VERKLIGEN ÄR

En bra start – eller snarare en absolut förutsättning – för att skapa ett bättre inneklimat är att ta reda på vad de som jobbar på kontoret faktiskt tycker. Nu finns det en ny brukarenkät framtagen i Beloks regi.

Är inte det bästa och mest objektiva att bara mäta hur det faktiskt förhåller sig med inomhusklimatet?

– Sådana mätningar är viktiga för att kontrollera att de tekniska systemen fungerar som de ska. Men när det gäller att utvärdera till exempel termisk komfort är att ”bara mäta” inte så bara. Man måste mäta lufttemperatur, strålningstemperatur, luftrörelser, luftfuktighet, hur mycket folk rör sig och hur de är klädda. Dessutom måste man mäta i en väldig massa punkter i byggnaden och logga över längre tid. Och sen måste man förlita sig på ganska tveksamma modeller om samband mellan mätvärden och upplevelser av komfort.

Den som säger det är Peter Filipsson på CIT Energy Management, som tillsammans med kollegan Helena Nakos Lantz på Beloks initiativ arbetat fram
en enkät för brukarkomfort i kontorsmiljöer.

– Det är ofta som jag varit hos missnöjda hyresgäster och mätt. Det har visat sig vara bra, men de säger: du skulle varit här för två veckor sedan, då var det väldigt kallt. Om det är brukarnas komfort du är intresserad av – då är enkäter oslagbart, säger Peter Filipsson.

Han konstaterar att det blivit en allt större utmaning att skapa en god inomhusmiljö. Dels har vi blivit betydligt mer pålästa och miljöklassning av byggnader gör det tydligare vad man ska kunna förvänta sig. Övergången från cellkontor till öppna kontorslandskap och flexibla arbetsplatser innebär nya utmaningar eftersom olika personer kan ha vitt skilda preferenser. Det är en utmaning att få alla att trivas i ett och samma inomhusklimat. Och troligen kommer man aldrig att helt lyckas.

– I rapporten visar vi att det är extremt ovanligt att alla är helt nöjda med temperaturen. I en av de större studier som gjorts uppfyllde endast 2 procent av byggnaderna att mer än 90 procent av brukarna var nöjda med temperaturen. Då kan man inte ha som krav att precis alla ska vara nöjda. För så kommer det aldrig att vara, säger Peter Filipsson.

Han hoppas att den nya enkäten, som finns tillgänglig via Belok, ska bli standard.

– En fördel med att alla skulle använda en och samma enkät är att man kan benchmarka resultatet. När vi fått tillräckligt många enkätsvar är tanken att bygga en sådan referens-databas.

Peter Filipsson menar att det är viktigt att kunna jämföra för att kunna veta vad som egentligen är ett bra resultat.

Men det finns redan en hel radda enkäter man kan använda sig av. Varför inte bara använda någon av dem?

– De är bra på att uppfylla sina -syften. Men vi ville fokusera på brukarkomfort och få med alla de aspekter som då är viktiga. Och så ville vi inte ha några andra frågor utöver det.

Det senare menar Peter Filipsson är viktigt för att få så bra svarsfrekvens som möjligt.

– Vi har också gjort det som en webbenkät vilket har fördelen att om man är nöjd med någon del så får man inga följdfrågor på det området. Det är också viktigt för svarsfrekvensen.

Det är stor skillnad beträffande syfte i de olika enkäterna. Vissa fokuserar på inomhusmiljöns påverkan på hälsan, andra på komfort och en del enkäter handlar mycket om självupplevd arbetsprestation.

2. ÖKA PRODUKTIVITETEN MED WELL

Certifiering kan vara ett viktigt steg för att främja hälsa och välmående på arbetsplatsen. Modernisering av ventilationen kan vara en viktig faktor för att uppnå Well-certifiering. På köpet kan du få en rejäl energibesparing.

Well är en relativt ny företeelse i Sverige. Det första kontoret som certifierades var Castellums regionskontor 2018.

När en byggnad certifieras med Well utgår man från sju olika parametrar: luft, vatten, ljus, ljud, kost, motion och välbefinnande/komfort. Dålig ventilation på arbetsplatsen försämrar inte bara produktiviteten hos de anställda, den kan även sprida smittosamma sjukdomar, vilket leder till ökad frånvaro från arbetet.

Om du siktar på att klara kriterierna för Well-certifiering och behöver göra något åt inomhusklimatet menar  Åsa Norén Lundh, produkt- och marknadschef på Swegon  att du bör börja med att tänka på temperaturen och luftkvaliteten.

– Det finns många studier som visar att produktiviteten sjunker om temperaturen stiger eller sjunker. Så först måste du se till att hålla 20–21 grader, för då mår folk bra och tänker inte på -klimatet. Även en bra luft-kvalitet är viktig, att du tillför rätt mängd luft i rummet och att den byts ut med rätt hastighet, säger hon.

Nästa steg är enligt Åsa Norén Lundh att implementera behovsstyrd ventilation. Det låter kanske som en dyr investering, men det behöver det inte vara. Inte i längden. Investeringen i reda pengar kan i och för sig ta några år att räkna hem, men det finns andra värden som ger snabbare resultat. En attraktiv och certifierad fastighetsägare kan helt enkelt ta högre hyror eftersom hyresgästen får mer produktiva anställda.

– Dessutom är inte ventilationen i gång hela tiden överallt. Ett tomt mötesrum behöver ingen ventilation. Och när folk går på möte flyttas ventilationen dit i stället. Så man styr ventilationen dit behovet finns. Det kan faktiskt vara en energibesparing totalt, säger hon och fortsätter:

– Det finns dessutom en del innovationer i pipelinen som ännu inte implementerats. Inom inte allt för lång tid kommer det kameror som känner av hur många som finns i ett rum, och kan utifrån bilderna styra ventilationen. Den avslöjar inte vilka personer som är där, utan bara antalet.

I ett nybygge finns det en hel del emissioner i luften, från stolar, väggfärg och skärmar. För att få en bra luft måste dessa ämnen vädras ut. Detta kan man uppnå genom att installera en VOC-givare.

– Den mäter olika organiska kemikalier i luften och ökar ventilationen för att vädra ut de här ämnena. I Norge har de mycket större luftflöden än vad vi har, eftersom de tycker att det är viktigt att vädra ut dessa emissioner, Åsa Norén Lundh.

3. ENKELHET LIKA VIKTIGT SOM INNOVATION

Innovation av ventilationssystem handlar mer om gradvisa förbättringar av nuvarande system, än om stora revolutioner. Det menar Peter Filipsson på CIT Energy Management som gjort en genomgång av marknaden.

I förstudien ”Innovativa ventilationssystem” (på uppdrag av Belok) från 2016 går Peter Filipsson igenom 27 innovativa system. Där konstateras att fastighetsägare efterfrågar hög teknisk prestanda, avancerad teknik med smarta styrfunktioner och liknande. Men i slutändan är det robusthet, enkelhet och driftsäkerhet som prioriteras.

Men visst finns det en hel del nya lösningar som Peter Filipsson tycker kan vara intressanta att utvärdera. Bara för att nämna en som är relativt ovanlig i Sverige: att förbättra luftkvaliteten med grönska. Det finns lösningar med fläktar som suger in luft genom odlingsbäddar, som därefter blåses ut i rummet. Men det kräver en stor mängd växter och dessutom att belysningsstyrkan i rummet är mycket hög.

Peter Filipsson tror mer på högtempererade kylbafflar där kyla produceras väldigt energieffektivt. Systemen kan bli självreglerande vilket gör dem enkla och robusta.

Ett exempel på detta är Entré Lindhagen i Stockholm. I Munksjötornet i Jönköping har man tagit det ett steg längre och både värmer och kyler i ett och samma system. I klimatbafflarna cirkuleras cirka 22-gradigt vatten. Blir det varmare i rummet så får systemet en kylande effekt och blir det kallare får systemet en värmande effekt. Detta innebär också att man balanser värme- och kylöverskott mellan olika delar av huset. Den resterande kyla som behöver tillföras kommer via fjärrkyla från Vättern.

– Riktigt smarta systemlösningar kan du få om du utnyttjar grannbyggnaders fjärrkylaretur. Denna är fortfarande tillräckligt kall för att fungera i ett högtempereratursystem, säger Peter Filipsson.

4. RENARE LUFT GER FRISKARE ANSTÄLLDA

Vinterkräksjukan lamslår Sverige varje år, med omfattande sjukskrivningar som följd. Men kanske en filtrering av luften vara lösningen för att delvis hindra spridningen? Ny forskning visar att det skulle kunna vara fullt möjligt.

När en person som insjuknat i vinterkräksjukan gör sina behov sprids omgående en stor mängd aerosolpartiklar, som i sin tur innehåller själva smittan. Fram till nu har forskarna trott att dessa partiklar varit för stora för att kunna färdas några längre sträckor och därför inte lämnar själva toalettrummet. Men forskare vid Lunds Tekniska Högskola har nu lagt fram en hypotes som går ut på att när det bildas stora aerosolpartiklar så bildas ofta även mindre. Och dessa kan färdas betydligt längre sträckor. Enligt Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi, är det inte orimligt att anta att de skulle kunna spridas på ett kontor genom ventilationen.

– Det finns inga studier gjorda på det här, men rent teoretiskt är det fullt tänkbart. Vi vet ju att mässling, tuberkulos och eventuellt även influensa sprids via ventilationssystem, säger han. På sjukhus filtreras och renas luften i känsliga miljöer för att undvika att patienter i riskzonen smittas.

Vore det då inte en bra idé att även rena luften i ett kontorshus? Kanske skulle investeringen betalas av minskade sjukskrivningar?

– En bra fråga. Det är sannolikt så. Det är belagt att luftsmittor kan spridas genom ventilationssystem i hus. Det finns ett antal studier som visar detta tydligt. Jag skulle säga att en ökad ventilation, med ren luft, är en bra idé för att få ner sjukdomsförekomsten, säger Jakob Löndahl. Han betonar emellertid att effekten på ett kontor inte är så enkel att beräkna. Patienter på ett sjukhus är betydligt känsligare än en genomsnittlig kontorsarbetare. Men att det klassiska öppna kontorslandskapet inte är någon höjdare ur smittspridningssynpunkt är desto mer självklart.

– Vi har länge misstänkt att ett öppet kontorslandskap, där smittämnen cirkulerar och ventilationen är dålig, bidrar till ökade sjukdomsfall och smittspridning. Det kan man ju ganska enkelt resonera sig fram till. Renare luft leder till mindre sjukdom.