Sveriges kapacitet att försörja landet med mat i tider av kris har satts på sin spets i och med kriget i Ukraina. Att expandera staden utan att ta värdefull jordbruksmark i anspråk är Malmös utmaning.
Förra året växte invånarantalet i Malmö med 3?800 personer. I praktiken innebär det att Malmö en genomsnittlig dag får cirka tio nya invånare — med allt vad det innebär i fråga om ökat behov av bostäder, arbetstillfällen, utbildning, sjukvård, skola och barnomsorg. Malmö har vuxit kraftigt de senaste 25 åren och fortsätter att växa. Politiker och tjänstemän har nu att navigera i en framtid där befolkningstillväxt och stadsutveckling ställs mot hållbarhet och livsmedelsförsörjning.
– Vår utmaning är att möta det växande behovet och samtidigt använda den nya bebyggelsen som redskap för en positiv samhällsutveckling. Att bryta det sociala och ekonomiska utanförskapet och möjliggöra klimatomställningen står högst upp på vår dagordning, säger Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad.
[ Annons ]
Att möjliggöra klimatomställningen står högst upp på vår dagordning.
Utgångsläget är gynnsamt. Malmö leder i många avseenden utvecklingen mot ett klimatsmart och resurseffektivt byggande. Dessutom är tillgången på exploateringsbar mark stor.
I Nyhamnen, centralt belägen i Malmös västra del, pågår byggandet av en helt ny stadsdel, som när den står klar kommer att rymma uppåt 9 000 bostäder och 16 000 arbetsplatser. Inte långt därifrån, i det område som kallas för Varvsstaden, är Peab och Balder i full färd med att omvandla Kockums gamla fabrikslokaler i rött tegel till ett stort campusområde som ska rymma teater-, konst- och musikhögskolor samt 2?500 nya bostäder. Rakt österut från centrala Malmö, i området Husie, återfinns stadens till ytan största utvecklingsområden. Jägersro, som tidigare huserade den rikskända travbanan, ska omvandlas till ett helt nytt bostadsområde med uppåt 5 000 bostäder.
I en annan del av Husie ligger Fortuna-Hemgården, där detaljplan lagts för nybyggnation av 1 000 nya villor, radhus och flerfamiljshus. Malmö styrs i dag av en koalition av socialdemokrater och liberaler, medan moderater, sverigedemokrater, centerpartister, miljöpartister och vänsterpartiet sitter i opposition. När en ny detaljplan eller översiktsplan ska klubbas föregås det av förhandlingar och kompromisser över partigränserna. I ett historiskt perspektiv är det i mångt och mycket en ny och ovanlig situation. Västra hamnen, Turning Torso, Citytunneln och Malmö högskola tillkom alla i en tid då Malmöpolitiken dominerades av Ilmar Reepalu (s). Kommunstyrelsens ordförande 1994–2013 var utbildad planarkitekt och hade en tydlig vision om hur han skulle omvandla den gamla industristaden till en modern storstad. Beslutsvägarna var korta och Reepalu kunde peka med hela handen.
I dag är situationen annorlunda. Socialdemokraterna är alltjämt fullmäktiges största parti, men måste få med sig Vänsterpartiet och Liberalerna får att få igenom sina förslag.
En snabb lägesbeskrivning av Malmös arkitekturpolitik är att den styrande koalitionen av socialdemokrater och liberaler vill prioritera en diversifierad bebyggelse – fler villor, radhus och bostadsrätter i anslutning till ekonomiskt svaga miljonprogramsområden och fler hyresrätter i anslutning till ekonomiskt starka områden. Oppositionen, med moderater och sverigedemokrater i spetsen, vill värna karaktären i Malmös olika delar och prioritera byggandet av småhus framför stora flerfamiljsfastigheter. Men de stora politiska konflikterna lyser med sin frånvaro i Malmös stadsbyggnadsnämnd.v
Det är också brist på arbetsplatser för dem som bor i Malmö.
Att förtäta staden genom att exploatera stadens gamla industri-, varvs- och hamnområden kommer att lösa den mest akuta växtvärken. Att bygga nytt i områdena mellan innerstaden och den yttre ringleden, som löper från Bunkeflo i sydväst via Husie i öster till Burlöv i norr, är nästa steg. Men sen då? Saken är nämligen den att Malmös förtätning inte bara är en arkitektonisk fråga utan också ekologisk, eller rentav jordbrukspolitisk. Hur ska man expandera staden utan att en av Europas mest värdefulla jordbruksmarker tas i anspråk? Åkrarna i Malmös utkant är Sveriges bördigaste och försörjer inte bara Skåne utan resten av landet med viktiga grödor. Avkastningskraven på den skånska myllan kommer knappast att minska med åren. Om jordbruksmarken i Malmös utkanter ska lämnas orörd så måste staden växa genom förtätning.
– Jordbruksmarken innebär en intressekonflikt. Det råder inte bara bostadsbrist i Malmö, det är också brist på arbetsplatser för dem som bor i Malmö. För att bekämpa arbetslösheten behöver vi också skapa flera arbetsplatser, säger Sofia Hedén.
I den översiktsplan som Malmö stad tidigare i år skickade ut för samråd står klart och tydligt att åkermarken i stadens utkant ska värnas. I de fall åkermark ändå måste tas i anspråk är kommunen skyldig att kompensera detta genom att omvandla lika stora ytor som exploateras till odlingsbar yta.
