Riskerna i utlåningen till hushållens bolån är överdrivna av Finansinspektionen och Riksbanken. Det är större risker för svensk ekonomi att finansiera nya hyresrätter, anser Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
I en grundlig genomgång av hushållens bolån har Robert Boije, tillsammans med Sten Hansen analys- och prognoschef på SBAB, undersökt riskerna för den svenska ekonomin när låneskulderna ökar. Finansinspektionens (FI) och Riksbankens mantra i många år har varit att Sveriges bolånetagare är överbelånade, och att de utgör en risk för den finansiella stabiliteten.
Men den bilden avfärdar Robert Boije.
[ Annons ]
– De har inte haft samma underlag och därför inte kunnat tolka data som funnits. Riksbanken och FI tittar på skuldkvoten som enbart visar hur stora skulderna är i förhållande till hushållens inkomster. Sedan har de dragit snabba slutsatser med dessa aggregerade data som inte ger en sann bild av verkligheten, säger Robert Boije.
I SBAB:s analys kommer man bland annat fram till:
Att 60 procent av Sveriges hushåll har inga bolån alls.
Medianbolånet är 1,3 miljoner kronor bland hushåll med bolån. 14 procent av alla svenska hushåll har ett lån som överstiger 2 miljoner.
Den stora majoriteten av alla bolåntagarna har rimliga räntebetalningar – även vid en antagen långsiktig ränta om 4 procent.
För nästan åtta av tio bolåntagarhushåll kan bostadspriserna falla med 30 procent utan att bolåneskulden blir större än värdet på bostaden.
Man måste skilja på makrorisken och risken för enskilda hushållen.
Summa summarum alltså ingen ko på isen, och inte skäl till oro för att de svenska bolånen ska dra ner landet i finansiell instabilitet menar bolåneinstitutet SBAB.
Men nu är det många bolånetagare som ser hur räntorna sticker iväg och drar ner på sin konsumtion. Är det inte tecken på att man är överbelånade?
– Visst finns det nya bolåntagare som drabbas, särskilt de som köpt dyrt i storstäderna. Men man måste skilja på makrorisken och risken för enskilda hushållen, säger Robert Boije och tillägger
– Hade du frågat några experter för fem, sex år sedan om vad som skulle hända om räntorna fyrdubblas, bostadspriser går ner och dessutom vi får en pandemi i samhället, så skulle nog svaret vara att det kommer gå åt skogen. Men det har det bevisligen inte gjort, konstaterar Robert Boije.
En slutsats i rapporten är att ökat bostadsbyggande inte kommer att pressa priserna för bostäder eftersom kostnaderna för nybyggnation är höga. SBAB:s ekonomer anser också att boende i nyproducerad hyresrätt långsiktigt är en sämre affär för hushållen än att köpa en bostadsrätt eller småhus.
– Räknar man på vad det kostar att hyra en nyproducerad lägenhet överstiger det kostnaden för att köpa och äga ett egnahem. Och då har vi inte tagit med värdeförändringar i den kalkylen, säger Robert Boije.
Han anser även att debatten om att fler hyresrätter behövs för att lösa bostadsbristen kan skapa finansiella risker.
– Tittar man på 90-talskrisen var det inte utlåningen till hushållen som ställde till det för bankerna, det var lånen till de kommersiella bostadsbolagen. Så sent som i går varnade även FI för riskerna i dessa bolag.
Nu tillägger han att hyresrätter behövs som alternativ på en fungerande bostadsmarknad, men att bygga dessa för att det är för stora risker med ökade bolån, köper han inte.
Vi har sökt en kommentar från Finansinspektionen som ännu inte svarat.
