Under årets första kvartal var det balans mellan den potentiella efterfrågan och utbudet av nya bostäder enligt SBAB. Trenden är att vi närmar oss underskott.
HMI är SBAB:s och Boolis metod att få visa läget för bostadsbyggandet bedömt utifrån den potentiella efterfrågan i förhållande till utbudet.
Från 2022 gick marknaden från underskott och balans till att under 2023 visa överskott. Men 2024 och 2025 är det åter balans och en trend mot underskott. I Stockholms- och Skåne län råder redan tydliga underskott på nya villor och menar SBAB potential för ökat byggande av villor i dessa län.
[ Annons ]
I Skåne län ser potentialen för att bygga nya hyresrätter ganska god ut, även ljusare läger för att bygga bostadsrätter i Stockholms län.
– Med nuvarande byggtakt indikerar ökningen i den potentiella efterfrågan i förhållande till utbudet, en trend mot underskott på nya bostäder och för alla upplåtelseformer, om den fortsätter, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Även om situationen för bostadsbyggandet har förbättrats i takt med sjunkande inflation och bolåneräntor syns ännu ingen förbättring i den faktiska försäljningen av nyproducerade bostäder. Antalet verifierat sålda nya bostäder låg under det andra kvartalet ungefär i nivå med, eller lite under, volymerna under samma period förra året.
– En liten ljusglimt är att bygginflationen nu under flera månader i rad legat stabilt på låga tal eller minskat något, samtidigt som bostäderna på andrahandsmarknaden återhämtat en del av pristappet 2022. Trots det ligger byggkostnaderna kvar på höga nivåer i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden, vilket inte underlättar i försäljningen av nya bostäder, säger Robert Boije.
Erik Wikander, vice vd på Svensk Fastighetsförmedling, gör bedömningen att vi går mot en ny typ av ”normalmarknad”.
– Den ”normala” bostadsmarknaden är inte längre ett konstant uppåt, utan en marknad där människor flyttar klokt, realistiskt och efter sina behov, säger Erik Wikander.
Hösten 2025 förväntas präglas av fortsatt rörelse men prisuppgångar väntas inte driva marknaden – istället är det flyttmönster och livssituationer som åter börjar styra. Det som kan göra viss skillnad är regeringens besked om amorteringskravet, där lättnader skulle kunna öppna dörren för fler unga och barnfamiljer att agera.
Robert Boije tror inte att ändringarna som regeringen föreslår får jättestora effekter för vare sig andrahandsmarknaden eller nyproduktionen – mer att det kommer att underlätta för vissa mindre kapitalstarka grupper att köpa bostad.
– Men det är bra att såväl bolånetaket som amorteringskraven lättas. Viktigt för framför allt förstagångsköpare. Och bra att reglerna lagfästs istället för att FI (eller Riksbanken som potentiell alternativ kandidat) ska fatta beslut om dem, säger Robert Boije.
