Mörkret sprider sig över Europa och sanningens minut börjar närma sig för politikerna i euroområdet. Utvecklingen har gått så långt att det i skrivandets stund (den 1 december) blir allt mer tydligt att om inte de europeiska ledarna kommer fram med en trovärdig lösning inom som längst ett par veckor så är risken stor att euroområdet splittras.
En uppsplittring som skulle hota hela det europeiska samarbetet, innebära en snabb och djup recession i både EU och Sverige samt driva det globala banksystemet mot kollaps.
[ Annons ]
Skuldkrisen grundar sig i de strukturella ekonomiska obalanser inom euroområdet som har funnits sedan starten mellan de konkurrenskraftiga kärnländerna och den svagare periferin. Utvecklingen hade dock inte behövt gå så långt som den har gjort. Aggregerar man de statliga upplåningsbehoven och statsskulderna i euroområdet ser förutsättningarna bättre ut än för både Japan och USA – länder som har betydligt högre anseende på den globala finansmarknaden. Även om befolkningsutvecklingen i Europa är svag har euroområdet bland världens högsta BNP per capita, ett stort antal konkurrenskraftiga företag med starka varumärken, universitet i världsklass samt stabila institutioner och välfungerande rättssystem.
Skuldproblemen är politiska och hela processen sedan Greklands nödlån har kategoriserats av ignorans och förnekande. Kreditmarknaden är en förtroendebransch och när politikerna bröt mot EU-fördragets ”no bail-out rule”, en av grundreglerna inom europasamarbetet (Artikel 125 i ’Treaty on the Functioning of the European Union’), försvann också ett viktigt fundament för en väl fungerande kreditmarknad. När politikerna dessutom förhandlar fram privata skuldavskrivningar för Grekland utan att lösa ut de kreditförsäkringar som många långivare hade tecknat rubbades förtroendet ytterligare. De spridningseffekter som politikerna förtvivlat hade försökt begränsa spred sig i och med det snabbt över hela euroområdet.
Tydliga och förutsägbara regler är avgörande för förtroendet på kreditmarknaden. När politiker behöver intervenera på marknaden är det nödvändigt att detta sker snabbt och med en överväldigande kraft – precis som den Schweizsiska centralbankens intervention på valutamarknaden i september. De europeiska politikernas agerande har hittills varit precis tvärtom, med åtgärder som har varit underdimensionerade och sena.
Den globala tillväxten kommer att vara svag under en utdragen period med låga räntor och låg inflation
Trots de mörka utsikterna behåller vi på Newsec vårt makroekonomiska huvudscenario. Vi förutsätter att de europeiska politikerna kommer att ta sitt ansvar och fatta rätt beslut på både kort och lång sikt – på kort sikt för att stävja den akuta krisen och på lång sikt för att lösa de strukturella problemen inom euroområdet. Den globala tillväxten kommer att vara svag under en utdragen period med låga räntor och låg inflation, men det är normalt under decenniet efter en finanskris när företag hushåll och stater konsoliderar sina balansräkningar. Sverige har goda ekonomiska fundamenta och vi står ut från resten av världen med vår låga statsskuld, konkurrenskraftiga exportindustri, höga sparkvot och goda transparens. Vi är dock en lite öppen ekonomi och det är genom utlandshandeln i kombination med den globala kreditmarknaden som vi kommer att påverkas av den globala recessionen. Våra starka fundamenta gör dock att den inhemska efterfrågan på sikt blir en allt viktigare tillväxtmotor.
Fastighetsmarknaden följer den övriga ekonomin, och som investerare gäller det att hitta de segment som har en tydlig koppling till den inhemska efterfrågan. Vi står dock inför en kraftig global kreditåtstramning och de svenska bankerna kommer att bli allt mer selektiva i sin utlåning, kräva en betydande andel eget kapital och högre räntemarginaler.
För stora kapitalstarka aktörer på fastighetsmarknaden är detta en konkurrensfördel, medan mindre aktörer kommer att få det svårare att få adekvat finansiering. Det går att göra bra fastighetsaffärer i alla marknadslägen – när det ekonomiska läget är så turbulent som nu är det dock viktigare än någonsin att grunda sina beslut på en genomarbetad analys.
Arvid Lindqvist, Chefsekonom, Newsec
