”Alla kontor som behövs i Sverige är redan byggda” var budskapet på DN Debatt i lördags. Fastighetstidningen frågade en av undertecknarna, Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell, hur det går ihop med den egna verksamheten.
Iva:s projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi presenterade på DN Debatt sina förslag på hur delningsekonomi för lokaler kan stimuleras så att nyttjandegraden och därmed resurseffektiviteten ökar. De skriver: ”Med stor sannolikhet är alla verksamhetslokaler vi behöver redan byggda – de behöver bara omfördelas, anpassas och användas mer.”
[ Annons ]
En av undertecknarna är Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan. Ett bolag som just nu lanserar flera nya kontorsprojekt.
Hur går det egentligen ihop?
– Ja, det kan såklart verka motsägelsefullt. Men vi ser ändå att detta är en fråga vi behöver prata mera om. På lite längre sikt är nog nyproduktion av lokaler något som vi inte kommer att syssla lika mycket med, säger Anna Denell.
Ett budskap som kanske inte helt uppskattas av byggbranschen…
– Nä, precis. Men vi tror å andra sidan att väldigt många av de befintliga byggnaderna kommer att behöva anpassas för att kunna användas mer effektivt och flexibelt. Så vårt budskap är inte att en hel yrkeskår kommer att bli arbetslös. Men fördelningen mellan om- och nybyggnadsarbeten kommer att förändras och nya kontorshus behöver byggas med väsentligt lägre resurs- och klimatpåverkan.
Anna Denell understryker att budskapet inte ska tolkas som en uppmaning till totalt byggstopp. Utan främst som ett ifrågasättande av hur vi idag använder byggnader. Ett av de konkreta förslagen tar just också upp nybyggnation. Där vill man att plan- och bygglagen ska ses över, så att detaljplanebestämmelser uppmuntrar till flexibilitet. Gruppen menar att det man redan på ett tidigt stadium ska öppna upp för fler användningsområden och funktionsblandning.
– Sen kan det ju naturligt vis också vara så att de kvadratmetrar som finns idag är felplacerade. Vår poäng är att visa att rent teoretiskt skulle det inte behövas fler kvadratmetrar om man på ett övergripande plan ökar nyttjandegraden. Därför måste det som byggs nytt designas för att dels klara av att husera flera olika användare, dels också enkelt kunna transformeras till annan användning.
Så vad gör ni själva? Ni ska ju snart flytta till ett nytt huvudkontor.
– Redan idag delar vi med oss av våra kontorsytor på vårt nuvarande kontor och på det nya kontoret kommer vi att ta det ett steg längre. Där har vi valt att öppna upp för en större delning och kommer att samnyttja en del av vårt kontor med kunderna i vårt nya coworking-koncept Arena . Att inte ha ett helt eget kontor blir första steget för oss att träna på detta, säger Anna Denell.
Hon menar att coworking dock inte ska ses som lösningen på allt. Kanske är det än viktigare att hitta lösningar så att ett kontorshus kan utnyttjas fler av dygnets timmar. Där kan det exempelvis handla om att hitta samarbeten där föreningslivet kan samnyttja lokalytorna.
Det är en bred grupp som ställer sig bakom budskapet i rapporten från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva): ”Lokaldelning som norm”. Här märks bland andra företrädare från Ramboll, Rise, KTH, Tengbom och SEB. Tillsammans ska man arbeta med nya affärsmodeller och policyutveckling. Men de pekar också på hinder i hur lagar, avtal och policyer är utformade. Utöver ändringar i detaljplaneutformning, förslår man översyn av momsregler, så att de möjliggör delning mellan verksamheter. Man vill också att hyreslagen ska moderniseras med syfte att undvika att delningslösningar hindras.
