[ Annons ]

En död plats kan få liv om man vågar tänka nytt och samverka menar Helena Olsson, chef för stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna i Stockholm. Ett bra exempel på det är här på Brunkebergstorg i Stockholm där privata fastighetsägare och Stockholms stad samverkar för att väcka liv i området. Foto: Mikael Gustavsen
Publicerat 14 december, 2015

Så ska Sverige bli innovativt igen

Den gamla arkitekturpolitiken har över 15 år på nacken och under tiden har svensk arkitektur hamnat på efterkälken. Nu har förslaget till ny politik – under namnet Gestaltad livsmiljö – landat och förhoppningarna i branschen är stora.

– Arkitektur, form och design formar vår livsmiljö och är kraftfulla verktyg för att överbrygga sociala, ekonomiska och fysiska klyftor, sa utredaren Christer Larsson när han lämnade över förslaget till Sveriges nya arkitektur-, design- och formpolitik till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Ett förslag som nu är ute på remiss hos en rad olika organisationer och instanser.

[ Annons ]

Den nästan 300 sidor tunga utredningen innehåller ett ambitiöst förslag med ett brett perspektiv som vill göra Sverige till ett föregångsland inom politiken för arkitektur och innovativ arkitektur samt återinföra arkitekturen som lösning för många av de samhällsproblem som vi idag ser med ökad bostadsbrist, miljöproblem och ökade ekonomiska klyftor. I branschen har förväntningarna på det nya förslaget varit höga.

Cecilia Holmström, bostadsexpert på arkitekt-byrån Tengbom, är mycket positiv.

Hon menar att Sverige länge drev på utvecklingen för en god livsmiljö, men att arkitektens roll har minskat under de senaste decennierna.

– I jakten på att kapa kostnader och hantera snåriga byggregler glömmer man ofta vad arkitekturen kan tillföra för livskvaliteten och för det långsiktiga värdet och vilka samhällsutmaningar den har kapacitet att lösa.

Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, är också glad över det nya förslaget och tycker att utredningen lyckats ta ett helhetsperspektiv som länge saknats i den svenska arkitekturpolitiken.

– Det enskilt viktigaste med det nya förslaget är att arkitektur framhålls som kraftiga verktyg för att lösa samhällsutmaningar. Det handlar om att förstå att vi hela tiden vistas i gestaltade miljöer och ha med sig det perspektivet i alla processer.

Samtidigt som han är mycket positiv tycker han att det är olyckligt att det är en fråga för kulturdepartementet.

– Ja, jag är inte särskilt förtjust i att arkitekturpolitiken ligger hos kulturdepartementet, för arkitekturen innefattar så mycket mer. Jag är också tveksam till att till exempel NCC känner att det här är relevant för dem. Men det är det absolut.

Helena Olsson, chef för stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna Stockholm, håller med och tycker att förslaget har lite fel perspektiv. Hon tycker att för stort fokus ligger på staten och kommunerna, att det blir lite mycket ”top-down” och hade hellre sett att man vänt på perspektivet.

Eftersom en del av förslaget fokuserar på innovativt byggande hade hon gärna sett mer fokus på att involvera näringslivet.

–Innovationer hämmas i hög grad av att byggandet förmodligen är ett av de mest genomreglerade områdena, med regelverk både på statlig och kommunal nivå. Om man vågar rucka på regelverk och tänka nytt kan man hitta nya samverkansmodeller och framför allt riskhanteringsmodeller vid till exempel nybyggnation. Det handlar inte om att de innovativa idéerna saknas utan om var innovation behövs – nämligen för att skapa nya strukturer och bra modeller för samverkan, risk och ekonomi.

I gestaltad livsmiljö föreslås det att det ska finnas större möjligheter att rucka på rådande byggregler i samband med byggande i experimentsyfte och att Boverket ska få ytterligare medel till satsningar på innovativt byggande. Men samtidigt föreslås inga bestående förändringar i pbl.

– Arkitekturpolitiken hänger ihop med andra regelverk som inte berörs här. Därför tycker jag det är jätteintressant med reglerna för byggande i experimentsyfte, här kommer man äntligen in på knäckfrågan. Vi behöver pilotprojekt med frizoner där man vågar släppa sargen, säger Helena Olsson.

På Tengbom har de engagerat sig i flera forskningsprojekt för att titta på nya lösningar.

– Jag tror det är avgörande att även politiskt kräva och driva innovation och utveckling genom exempelvis Boverket. Arkitektur måste ses som en central beståndsdel i såväl näringsliv, export som i social välfärd. Tänk vilken kraft framåt om man exempelvis la ett krav att alla bostadsprojekt skulle innehålla minst två procent innovation där man bland annat genom dispenser testar eller utvecklar nya funktioner och lösning.

På så sätt menar hon att regeringen kan driva på samhällsutvecklingen även ur ett globalt perspektiv och bidra till ny kunskap och nya lösningar att exportera.

Nu är förslaget på remiss innan det bereds på kulturdepartementet. Innan dess vill inte kulturminister Alice Bah Kuhnke uttala sig. Så hur den nya arkitekturpolitiken landar återstår att se.

 

Fakta: Utredningens förslag i sex punkter

Här är några av förslagen till insatser som den nya arkitekturpolitiken innehåller:

  • Ökade resurser för stöd till kommunala arkitekturprogram.
  • Stöd för att ta fram nya upphandlingsformer.
  • En riksarkitekt, med säte hos Statens fastighetsverk, tillsätts för att arbeta med samverkan kring arkitektonisk kvalitet.
  • En ny myndighet föreslås, Myndigheten för gestaltad livsmiljö, som skulle arbeta med att sprida kunskap och resultat, stötta kommuner och landsting samt samverka med regionala och lokala aktörer inom arkitektur, form och design.
  • Mer forskning kring hållbart samhällsbyggande.
  • Utvidgat anslag till innovativt byggande som ska gälla fler kategorier inom bostadsbyggande samtidigt som reglerna för byggande i experimentsyfte ses över.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]