Slopa kommunala särkrav och skapa möjligheter att ta fram typgodkända hus som kan byggas i hela landet. Det föreslår ”Utredningen om bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande” som lämnade sitt slutbetänkande idag.
Det svenska bostadsbyggandet är dyrt och ineffektivt. Därför tillsattes regeringen i maj 2014 som fick i uppdrag att undersöka förutsättningarna för bättre konkurrens inom byggsektorn för ett ökat utbud på bostäder. Idag tog bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan emot utredningens slutbetänkande.
[ Annons ]
Den viktigaste slutsatsen är att kommunerna bättre måste samordna sina krav för att underlätta för de företag som vill bygga. Dessutom är processerna långa och omständliga.
I dagens situation utgör Sveriges kommuner i praktiken 290 olika marknader. Vissa ställer hårda krav på låg energiförbrukning, andra har lägre. Det gör den svenska marknaden tämligen ointressant för stora utländska aktörer.
Med slopade kommunala särkrav kan fler aktörer hitta stordriftsfördelar genom att bygga likadana hus i olika kommuner. Då skulle det också bli möjligt att ta fram ”typgodkända” flerbostadshus som kan byggas i hela landet.
Ett intressant förslag som skulle förenkla bygglovsprövningen för kommunerna och frigöra resurser, menar Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier.
– Det är bra att konkurrensen i vår sektor och dess påverkan på bostadsbyggandet granskas. Precis som konkurrensutredningen lyfter fram är det centralt med en mångfald av aktörer på bostadsmarknaden, säger Ola Månsson.
Ett annat problem som utredningen pekar på är de mycket långa planprocesserna är för långa. Att köpa kommunal mark är ingen garanti för att i slutändan få bygga. En alltför stor risk för många mindre aktörer. Exakt hur processen ska kortas ger utredningen inget svar på, men föreslår att regeringen stödjer utvecklingen av en digitaliserad planprocess.
Hos Fastighetsägarna Sverige har man länge pekat på att olika krav hos kommunerna försvårar nyproduktionen.
– Utredningens slutsats att de olika kommunala kraven skiljer sig för mycket åt är ytterligare ett bevis för att dagens planprocess försvårar nyproduktionen av bostäder. Det är också dystert att utredningen bekräftar det vi sagt, att den utdragna planprocessen hämmar konkurrens och mångfald bland bostadsbyggare, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.
Han anser att utredningen tagit fram ett bra underlag som tydligt beskriver hur den utdragna planprocessen hämmar konkurrensen och därmed håller nere bostadsbyggandet.
– Ett typgodkännande av olika hus kan runda konsekvenserna av de utdragna planprocesserna och olika kommunala särkrav. Fokus måste dock vara att på att skapa en enhetlig och snabbare planprocess utan kommunala särkrav som skapar förutsättningar för ökat bostadsbyggande, säger Rikard Silverfur.
Hos SKL (Sveriges kommuner och landsting) tycker man att utredarna kommer med onyanserad kritik när det gäller kommunernas kapacitet att planlägga mark för nya bostäder.
– SKL presenterade nyligen en enkät bland 54 tillväxtkommuner som visar att det finns färdiga och aktuella detaljplaner för 173 000 bostäder. Det motsvarar åtta års byggande om man jämför med att det endast byggdes färdigt drygt 22 000 bostäder i dessa kommuner ifjol, säger Lena Micko, ordförande i SKL:
