Så mycket får brf-styrelserna i arvode

En stor del av bostadsrättsföreningarna väljer att arvodera sin styrelse. Det visar en färsk undersökning som Fastighetsägarna Stockholm har gjort bland sina bostadsrättsföreningsmedlemmar.

Annons:


Drygt 1000 av Fastighetsägarna Stockholms 2500 bostadsrättsföreningsmedlemmar har valt att svara på enkäten. Av dessa är det 84 procent som betalar sin styrelse någon form av arvode.

– Den här frågan engagerar verkligen våra brf-medlemmar. Vi tycker att det är mycket positivt att se att majoriteten av bostadsrättsföreningarna har insett vikten av att värdesätta styrelsens arbete genom att betala ut ett arvode, säger Johan Flodin, brf-ansvarig på Fastighetsägarna Stockholm.

Av de föreningar som valt att ersätta styrelsen för det arbete de lägger ned är det 66 procent som betalar ett regelrätt arvode, 18 procent av föreningarna har en symbolisk summa pengar som kan gå till en middag för styrelsen eller liknande. 16 procent har inget arvode alls.

Undersökningen visar på ett tydligt samband mellan föreningens storlek och nivån på arvodet, ju större förening desto större arvode. I föreningar med mellan 20 till 49 lägenheter, den vanligaste storleken på en förening i Stockholms innerstad, har cirka 70 procent ett arvode mellan 20 000 kronor och 60 000 kronor till hela styrelsen att dela på per år.

Många har valt att basera ersättningen på ett prisbasbelopp som 2017 är 44 800 kr.

Små föreningar med 19 lägenheter eller färre ligger under 40 000 kr per år, medan det är vanligt med arvoden på 100 000 kr och uppåt för stora föreningar med över 200 lägenheter.

Enligt undersökningen finns det ett tydligt samband mellan nerlagd arbetstid och om styrelsen får något arvode eller ej. Ju mer nerlagd arbetstid, desto större chans att styrelsen har ett arvode.

Runt 71 procent av styrelsemedlemmarna tycker att arvodets storlek är lagom. Knappt tre procent tycker att de får för mycket betalt.

– Vi blev positivt överraskade över att arvodets storlek så väl stämmer överens med arbetsinsatsen. Det tyder på att styrelsen har lyckats kommunicera till de boende i föreningen hur mycket arbete de faktiskt gör, eftersom styrelsens arvode sätts genom beslut på föreningsstämman. Kanske kan det också vara så att fler och fler boende har insett att styrelsens arbete är viktigt, eftersom det faktiskt kan påverka den enskilde boendes ekonomi, säger Johan Flodin.

Det går att utläsa tre huvudsakliga metoder som styrelserna utgår ifrån när de fördelar arvodet sinsemellan. Vanligt är att ordförande får en större del än de övriga ledamöterna, vanligtvis 1.25 till 2 gånger mer. Det är också vanligt att vice ordförande och ekonomiskt ansvarig har mer än övriga ledamöter, samt att suppleanter har mindre.

I vissa styrelser delar hela styrelsen lika.

Den tredje varianten är att arvodet bestäms utifrån arbetsinsats. Det förekommer att ett rörligt arvode kombineras med någon av de två andra.

Här tycker Johan Flodin att det är viktigt att göra en distinktion.

– Vi märker att det är vanligt att blanda ihop vad som ingår i styrelsens arbete, och skulle vilja att bostadsrättsföreningar blir bättre på att särskilja på arvode och ersättning för arbetsinsatser. Om det tydliggörs tror vi också att det kan bli lättare för styrelsen att rekrytera medlemmar, som kanske är den främsta utmaningen bland Stockholms bostadsföreningar, säger Johan Flodin.

Annons: