Här sover man sött under konserten

Förhoppningsvis är det inte konsertbesökarna som snarkar. Men nyöppnade Vasateatern har byggts om så att det numera går alldeles utmärkta att sova sött i hotellrummen bara någon meter från den dånande rockkonserten.

Annons:

Annons:


Vasateatern hade stått stängd sedan 2009 på grund av slitna och otidsenliga lokaler, men också beroende på avsevärda ljudstörningar. Trots det ville det intilliggande hotellet, Scandic Grand Central, utnyttja teaterlokalen som konsertlokal, eventlokal samt restaurang. Flera av hotellets rum har huvudänden av sängen direkt mot Vasateaterns scen, där ljudtrycket från basen är som högst, vilket alltså innebär att en rockkonsert ska kunna pågå bara någon meter från huvudkudden.

Lägg där till att teaterns stora antikvariska värden som skulle bevaras. Något att bita i för Lennart Nilsson med kollegor på LN Akustikmiljö.

– Vi gjorde ett flertal utvärderingar och ljudmätningar för att få en uppfattning om omfattningen av de ljudisolerande åtgärder som krävdes. Man konstaterade ljudläckage som låg långt över rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Ljudläckaget berodde till stor del på stomburet ljud, berättar Lennart Nilsson.

Enda sättet att komma tillrätta med det är stomskiljning, det vill säga att frikoppla teatersalongens stomme från omgivande huskroppar och byggnadsstommar. Man byggde helt enkelt en ny teater inuti den befintliga. Den nya teatern ser ut som den gamla och den gamla är bevarad bakom den nya. Det rikt utsmyckade innertaket, logerna och balkongräckena är dock original, vilket krävde speciallösningar.

En vanlig lösning är att bygga ett rum-i-rummet -stående på fjädrar. En lösning som dock inte var möjlig här då det inte löst alla frekvensproblem. Dessutom hade man då kunnat få den något obehagliga upplevelsen av att hela lokalen gungar.

 

Så här blev Vasateatern av med ljudproblemen

1. Nya ljudisolerande innerväggar
Nya ljudisolerande väggar ställdes upp på det nya frikopplade bjälklaget med stor luftspalt mot de bevarade ursprungliga väggarna. De har stor tyngd och styvhet för att få bra ljudisolerande egenskaper vid låga frekvenser. Väggarna byggdes med tunggips som har större tyngd och stuvhet jämfört med standardgips.

2. Ett nytt golv på pålar
Det nya ljudisolerade golvet konstruerades som ett betongbjälklag på pålar som slogs ned i berggrunden. Golvbjälklaget blev då ”jordat” utan kontakt med ursprunglig konstruktion eller omgivande byggnader. För att kontrollera att pålarna inte hade kontakt med angränsande byggnaders fundament, grund och gamla källare kontrollerades alla pålar individuellt med akustiska tester. Testerna utfördes genom att slå med kraftig slägga på samtliga pålar och sedan lyssna uppe i hotellets gästrum om något ljud gick igenom. De pålar som hade tydlig akustisk koppling till omgivningen fick friläggas. Övriga pålar kläddes in med  ett gummimaterial med särskilt goda akustiska egenskaper.

3. Isolering bak stuckatur
Det gamla innertaket var synnerligen bevaransvärt. Det 1,5 meter höga fackverk som bär upp innertaket, och på vilket yttertaket vilar visade sig inte kunna bära den nya ljudisolering som krävdes. Lösningen krävde en otrolig hantverksskicklighet då den både skulle vara självbärande och ha tillräcklig tyngd för att klara ljudkraven.

4. Fällor så att alla får luft
En fullsatt salong kräver en hel del luft. Men stora ventilationskanaler innebär risk för ljudöverföring. Det är få ställen som har så många så kallade ljudfällor inbyggda i kanalerna.

5. Trångt runt fläktarna
Fläktrummet ligger mycket nära hotellets gästrum. På det trånga utrymmet fanns det inte plats för några större åtgärder. Men alla in- och utgående kanaler innebar väldigt mycket arbete och komplicerade lösningar. Utblåset för avluften var bara ett öppet schakt från lokalen med rockmusik som gick ut på innegården där det finns flera bostäder.

6. In- och utpassager
Alla dörrar har utförts som ljudslussar med dubbla dörrar. Dörrarna till salongen har goda ljud-isolerande egenskaper mot lågfrekventa ljud.

 

 

Så kommer du till rätta med ljudproblem

Att det skaver i samvaron mellan boende och klubbverksamheter är ingen ny företeelse. Sebastian Holm är rumsakustiker på ÅF och har en lång erfarenhet av störningsärenden från restauranger och barer.

– En musikverksamhet kan ha drivits i samma lokal i många år. Tidigare kanske det löstes genom att en stammis bodde ovan lokalen och fick fri bar i utbyte mot acceptans för ljudstörningar. Men bostadspriserna stiger och plötsligt flyttar det in någon som efter en tid börjar klaga på ljudnivån. Att allt ansvar för ljudisolering och ombyggnation i det läget hamnar enkom på verksamhetsutövaren är orimligt, säger han.

Ett av problemen som akustiker ställs inför är att de egentligen inte har någon bra vägledning för musik att förhålla sig till. Sebastian Holm och hans kollegor får ofta arbeta mot Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. Där står att ljud från musikanläggningar max får uppgå till 25 decibel i ett intilliggande bostadsrum för vila. Det är strax över nivån för viskningar eller blåsande löv.

– Det är ett hårt krav från kommunen. Tickar det över 25 så skickas det föreläggande till verksamheten om att åtgärda problemet eller sänka volymen. Olika dj:er har dock olika stil och dokumentet nämner ingenting om exempelvis livemusik, där ljudnivån kan variera mycket från kväll till kväll.

Varje hus är unikt och det finns inga generella lösningar. Ett worst case scenario är enligt Sebastian Holm ett gammalt hus med träbjälklag, som ofta läcker mycket ljud och har särskilt dålig ljudisolering för basljud.

– I dessa fall är det ofta kostsamma rum-i-rum-lösningar som krävs. Det krävs i princip alltid vid livemusik, särskilt eftersom högtalare är billiga idag och många klubbar vill köra med subbasar.

Vad ska man då göra för att Stockholm inte ska dö kulturdöden?

– Vi behöver arbeta från flera håll. Kanske göra som tyskarna och redan innan bostadsköpet upplysa folk om att det förekommer höga ljudnivåer i området. Man ska inte kunna flytta någonstans och sedan efter förhållandevis kort tid börja klaga på verksamhet som funnits där sedan länge, säger han.

Tekniska lösningar finns och riktvärdet för bostäder är på en bra nivå, menar Sebastian Holm. Att släppa eller skärpa kraven påverkar bara mängden administration och inte hur många som blir störda, menar han.

– Vi behöver tydligare styrdokument så att vi minimerar misstag i handläggning både hos verksamhet, akustiker och kommun. Fastighetsägare behöver bli mer proaktiva och kontakta en akustiker direkt vid renovering eller nybyggnation, eftersom många tekniska lösningar kan integreras i det som redan är under uppbyggnad. Att utföra ljudisolerande åtgärder i efterhand är oerhört mycket mera kostsamt.

Sebastian Holm skulle gärna se någon form av kulturmärkning på samma sätt som för byggnader som av antikvariska skäl anses bevaransvärda.

– Man kan sedan utreda om staden kan gå in med ekonomiskt bistånd till de verksamheter som behöver ljudisolera sina lokaler. Stockholms kulturliv är ju nyckeln till stadens tillväxt och vi har en skyldighet mot kommande generationer. Som så många redan sagt: vem vill bo i en vacker död stad?

 

Annons: