Det är inte längre bara internationella organisationer som OECD, EU-kommissionen och Internationella valutafonden som pekar ut det svenska hyressättningssystemet som orsaken till den omfattande bostadsbristen. I början av november anslöt sig Boverket delvis till analysen, när de i en rapport konstaterade att 40?000 hyres-lägenheter saknas på grund av bruksvärdessystemet. För dem som vill bevara dagens […]
Det är inte längre bara internationella organisationer som OECD, EU-kommissionen och Internationella valutafonden som pekar ut det svenska hyressättningssystemet som orsaken till den omfattande bostadsbristen. I början av november anslöt sig Boverket delvis till analysen, när de i en rapport konstaterade att 40?000 hyres-lägenheter saknas på grund av bruksvärdessystemet.
För dem som vill bevara dagens system var detta dåliga nyheter. Det märktes inte minst i debatten som följde. Men istället för en saklig diskussion väljer förändringsmotståndarna att avsiktligt missförstå och argumentera mot något annat än det som verkligen sägs. En debattmetod som statsvetaren Katarina Barrling nyligen lanserade som ogenerositetsprincipen.
Det har fått till följd att debatten om hyresmarknaden förenklats till att endast handla om två alternativ: behåll allting precis som det är idag eller inför marknadshyror, där den rättslösa hyresgästen slängs ut om någon annan är villig att betala mer.
I praktiken finns det betydligt fler modeller än dessa två ytterligheter. Inom vår närmsta omvärld finns exempel som kombinerar trygghet, konsumentskydd och socialt ansvarstagande, som Sverige kan inspireras av.
Vi har all anledning att vara stolta över det starka konsumentskyddet på bostadsmarknaden och därför är min utgångspunkt att både en ny hyressättningsmodell och omställningsprocessen måste präglas av ett starkt skydd för hyresgästen. Vi måste också tillsammans finna lösningar som tar ansvar för dem som inte av egen kraft kan betala för sitt boende. Förslag finns, bland annat från Göteborgs kommun där man vill pröva en variant med social housing, men jag tror man måste gå varsamt fram och vara uppmärksam på eventulla nack-delar. Det finns säkert fler varianter och jag gör inte anspråk på att ha rätt svar, men diskuterar gärna frågan vidare.
Med ogenerositetsprincipen i åtanke är det riskfyllt att lägga fram en färdplan för en reformerad hyresmarknad. Men om förslagen tas för vad de är, så tror jag att de kan leda till att bryta dödläget i bostadspolitiken. Förändringar av hyresmarknadens funktion kräver både bred uppslutning och att en ny modell utformas gemensamt, där olika parter får en del av sina intressen tillgodosedda. Min förhoppning är att våra förslag kan utgöra grunden för en framåtsyftande diskussion om en bättre fungerande hyresmarknad.
Detta bör diskuteras:
Hyresgäst och hyresvärd bör ha rätt att fritt avtala om hyra för nyskapade lägenheter. Parterna kommer själva överens om hyresnivån och andra villkor i hyresavtalet, exempelvis till- och frånval och hyrestidens längd. Det bör också införas möjligheter att komma överens om årlig hyresförändring kopplad till index.
Som ett första steg kan systemet med nyproduktionshyror breddas. Det mest naturliga är att undanta överenskommelser som görs direkt mellan hyresvärd och hyresgäst från bruksvärdessystemet.
För att kunna träffa stabila och rättvisa avtal är det viktigt att parterna har bättre kunskap om marknaden än vad som erbjuds i dag. Att göra hyrorna offentliga är därför en viktig komponent.
Besittningsskyddet är ett konsumentskydd som i stor utsträckning bidrar till hyresrättens attraktionskraft. Ett bärande inslag i besittningsskyddet bör därför även framgent vara att en hyresgäst har rätt till förlängning av sitt hyreskontrakt även när avtalstiden gått ut.
Som ett nästa steg kan motsvarande avtalsfrihet införas även vid inflyttning i ledigblivna bostäder.
För att minska skillnaderna mellan olika delar av hyresmarknaden, och därmed undanröja ett hinder för rörlighet, införs slutligen, sannolikt efter minst tio år, avtalsfrihet även för befintliga hyreskontrakt. Också denna förändring behöver i sig ske successivt och med väl genomtänkta övergångslösningar. Skyddsmekanismerna ska förstås finnas kvar, till exempel möjlighet att få hyran skälighetsprövad.
Redan tidiga och små signaler om en friare marknad med trygga hyresgäster kommer helt säkert också att leda till ett större intresse för nyproduktion i de områden där det idag råder brist på bostäder.
Vår svenska hyressättning är kanske unik, men ingalunda enastående. Det kan den bli.
För övrigt…
… hoppas jag att våra förslag till reformer av hyressättningssystemet analyseras för vad de är, inte som renodlade marknadshyror.
… ska all medfinansiering av infrastruktursatsningar noga övervägas. Fastighetsägare är inte bank.
… ser det ut att bli jul även i år. Ha en skön helg!