I ett projekt lett av Akademiska Hus undersöks nu vad de föreslagna regeländringarna för studentbostäder kan ge för effekt. Målet är högre resurseffektivitet, bättre kvalitet, minskad klimatpåverkan och lägre hyror.
Nej, Linda Teng vill egentligen inte alls ge sig in i den debatt som uppstått kring det förslag på nya byggregler för studentbostäder som regeringen i förra veckan gick vidare med i form av en lagrådsremiss.
– Men visst, om någon skulle vilja bygga råtthål så kan det bli så!
[ Annons ]
Vi befinner oss i det gemensamma köket som delas av de fyra studenter som bor i KTH Live-In Lab. Syftet med detta boendelabb att kunna testa innovationer skarpt och ta dem vidare ut i den moderna bostaden. Linda Teng, konceptansvarig för student- och forskarbostäder på Akademiska Hus, partner i labbet vill hellre prata om möjligheterna än att fastna i den ibland heta debatten kring de nya byggreglerna.
Att vi talar om potentiella råtthål beror på att både reporter och intervjuad tillfälligt glömt att det var med begreppet “klaustrofobiskt små skrubbar” som representanter för arkitekter och studenter varnade för effekterna om tillgänglighetsreglerna rycks bort. Visst förstår hon oron för att lättnader i regelverken skulle kunna leda till undermåliga bostäder.
– Men det måste inte alls bli så. Visst lämnar både det nya regelverket för studentbostäder och de allmänna byggreglerna över ett större ansvar på byggherrar och fastighetsägare. Men med frihet kommer också ett större ansvar. Och det tror jag att de långsiktiga fastighetsägarna, vilket de som bygger studentbostäder oftast är, kommer att ta, säger Linda Teng.
Hon resonerar vidare att det dessutom, ur ett fastighetsägarperspektiv, skulle vara en stor risk att bli sittande med vakanta oattraktiva lägenheter.
Om man tillämpar en lite mer konstruktiv approach på det nya regelverket så kan man skapa ”mer kvalitet och bostadsfunktioner” (hon ska strax få utveckla det begreppet) till både en lägre kostnad och med mindre klimatpåverkan, poängterar Linda Teng.
Den största förändringen i det förslag som regeringen i förra veckan skickade vidare som en lagrådsremiss är att det ska det räcka med att 20 procent av studentbostäderna uppfyller gällande krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga.
När man bygger en studentlägenhet på 16 kvadratmeter i dag så är kravet att man ska kunna vända med en rullstol i badrummet. Effekten blir en planlösnings där nästan en fjärdedel är toalett.
– Krasst sätter det ramarna för vad vi kan bygga och till vilken kostnad, säger Linda Teng.
Med de nya reglerna kan vi egentligen skapa mer bostadsfunktioner på samma yta.
På KTH Live-In Lab, som är en testbädd, experimenterar Akademiska Hus i samverkan med andra aktörer på nya lösningar, exempelvis genom att testa vad ett mindre badrum med ”god besökstillgänglighet” kan innebära. Betyder det att en rullstolsburen person ska kunna besöka en vän, även om inte alla lägenheter uppfyller högsta tillgänglighetsstandard? Eller ska det vara ok att backa in i ett badrum, eller att ett stort tillgängligt badrum ska finna i närheten. Det återstår att se.
– Vi vill utforska de nya regelverkens möjligheter på ett korrekt och kreativt sätt och samtidigt säkerställa bostadskvalitet, säger Linda Teng.
Akademiska Hus har under senaste åren arbetat mycket med konverteringar och fått hantera dessa resonemang genom avvikelser i bygglov, som Språkskrapan vid Humanisten i Göteborg och Remus i Frescati, Stockholm. Med de nya reglerna blir det istället standard framåt.
– Med de nya reglerna kan vi egentligen skapa mer bostadsfunktioner på samma yta. Vi kan få plats med ett större kök och en matplats och studieplats i en 16 kvadratmeter stor bostad, vilket inte är möjligt idag, förklarar hon.
Men även om det är en ”besökstillgänglig” lägenhet så kommer likväl en person i rullstol inte att kunna efterfråga alla lägenheter?
– Nej, så är det ju. Men vi måste noga väga olika saker mot varandra.
Linda Teng betonar att begreppet tillgänglighet borde ses ur fler perspektiv, det handlar också om ekonomisk tillgänglighet.
– Var fjärde student tvingas välja bort en studieort på grund av bostadsbrist, och kommer man från en familj med dålig familjeekonomi spelar bostadssituationen ännu större roll. Det är också en tillgänglighetsfråga, säger hon.
Enligt hennes beräkningar skulle hyran kunna minska med upp till tio procent om man jämför en studentbostad på 22 kvm mot 16 kvm, enligt normhyresättning. Samtidigt kan klimatpåverkan minska genom att fler lägenheter får plats inom samma byggnadsvolym. Eftersom en så stor del av det byggda beståndet är tillgänglighetsanpassat, samtidigt som omflyttningsgraden av studentbostäder är hög, menar Linda Teng att det kommer att finnas goda möjligheter att lösa behov av tillgänglighetsanpassade bostäder.
– Där ser jag också att vi måste samverka för att tillsammans trygga att det finns ett tydligt system för förturer till de bostäderna.
När vi går husesyn stöter vi på en av de boende, Miguel Lopez från Spanien som pluggar Space Engineering. Linda Teng ser ett gemensamt intresse i ett utveckla hållbarhetsfrågor och bjuder in honom att vara direkt aktiv i projektet. Mer aktiv än att bara bo alltså. Han ser inte direkt imponerad ut när hon berättar att hans badrum är en del i utveckling av det svenska regelverket för studentbostäder.
Genom att dela utrymmen kan vi skapa bättre gemenskap och samtidigt använda ytorna mer effektivt.
Då är hans del i att utveckla delningsboenden för studenter mer påtagligt.
Här delar studenter kök och vardagsrum, och Linda Teng ser stora möjligheter i delningsboenden.
– En tredjedel av studenterna idag lider av psykisk ohälsa och många efterfrågar fler sociala sammanhang. Men samtidigt är man lite osäker på det här med att bo med andra. Så vi behöver sprida kunskap om denna bostadstyp. Genom att dela utrymmen kan vi skapa bättre gemenskap och samtidigt använda ytorna mer effektivt, säger hon.
Det innebär att en student som bor här får tillgång till 70 kvadratmeter gemensamma utrymmen och fler boendekvaliteter – men du delar dem med andra. Det kan jämföras mot att bo ensam på ca 20 kvm, så som lägenheten så ut tidigare.
– Med dessa förändringar hoppas Akademiska Hus kunna skapa framtidens studentbostäder: mer social gemenskap, hållbara och till en rimligare kostnad.
