Att bo i storstan men leva som på landet är den nya livsstilstrenden. Stadsodling är ett bra sätt att skapa en aktiv och trygg utemiljö. Att dela upp gården i olika funktioner ger den rätta grundförutsättningen.
Du har säkert sett hur det ploppat upp små odlingar här och var bland asfalt och betong. Att odla på tak, bakgårdar, i parker och till och med på övergivna tågspår har blivit den nya stora trenden. Så kallad gerillaodling har spritt sig från New York, där människor började odla på ödetomter utan att be om lov. Men de en gång radikala aktivisterna har på senaste tiden fått finna sig i att omhuldas av både kommun och fastighetsägare, som insett värdet av allt grönare städer.
[ Annons ]
Christina Schaffer leder en universitetskurs i stadsodling. På schemat står allt från klimatfrågan, folkhälsoaspekter till livsmedelsförsörjning.
– Givetvis bidrar stadsodling marginellt till produktion av livsmedel, men de sociala vinsterna är stora. Att odla ihop är ett suveränt sätt att skapa social gemenskap.
Själv är hon med i en kollektiv odlingsgrupp som odlar på taket till en av tunnelbaneuppgångarna i Hornstull i Stockholm. Fast hon värjer sig lite mot att kalla det kollektivt.
– Låter det inte lite för sovjetiskt? Engelskans community garden förklarar bättre vad det handlar om.
Landskapsarkitekten Petter Bergström ser också odling som ett av de bästa sättet att skapa gemenskap (community).
– Man får något gemensamt att prata om, men lika viktigt en ursäkt att inte prata. Det är nämligen viktigt att kunna kontrollera graden av intimitet om man ska våga ta kontakt. Man vill inte riskera att bli stående utan något att prata om.
I sitt examensarbete undersökte Petter Bergström vilka faktorer i gårdens utformning som har störst betydelse för hur de boende trivs.
– De flesta grannrelationer knyts på gården. På gårdar som skapar många möten skapas det gemensamma normer och en social kontroll. I lagom dos får det folk att slänga skräpet i papperskorgen och sänka volymen på kvällarna.
Han jämförde två gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.
– De byggdes båda i början av 70-talet. En av gårdarna byggdes om 1999 och där trivdes folk sämre efteråt.
Upptäckten var både förvånande och nedslående. Misstaget var att satsa på enskilda uteplatser. Ofta efterfrågat av de boende – men här blev de alldeles för avgränsande, de spontana mötena uteblev.
– Absolut viktigast för att möten ska uppstå är att gångstråk och aktivitetsplatser som sittgrupper, grillplatser, lekplatser och så vidare ligger nära varandra. Tyvärr tänkte man på 1970-talet ofta i termer av funktionsseparering.
Ett tänk som i många fall levde vidare när många av miljonprogrammets bostadsgårdar rustades på 1980-talet. Allt som hade med miljonprogrammet att göra var fel. Bort med det grå och trista, in med fruktträd och bärbuskar. Men de rent strukturella problemen levde kvar.
I många fall kan det krävas kostsamma åtgärder. Men glöm inte att de boende kan ta hand om en del – helt kostnadsfritt.
Christina Schaffers 7 tips för lyckad stadsodling:
1. Börja småskaligt. Det är lätt att det drar iväg när man står inför hela fröutbudet i trädgårdsaffären. Men hellre lite och bra. Blir det för stort och svårskött dör engagemanget lätt ut.
2. Att odla i pallkragar, stora Big bag-påsar, hinkar (gör hål i botten) eller liknande fungerar utmärkt på asfalterade eller liknande hårdgjorda ytor. Det är också det bästa sättet att odla om det finns anledning att misstänka att jorden är förorenad.
3. Satsa på lättodlade grödor: Sockerärtor och bönor är lätta och blir snabbt fina. Jordärtskockor är väldigt enkla. Squash och pumpa kräver liten insats för mycket mat. Det där lilla extra – chili, koriander och basilika är hyfsat lättodlat.
4. Jorden. Ofta är inte jordmånen på gården den bästa för odling. Ett par säckar vanlig plantjord är en bra lösning i stadsmiljö. Kompost är så klart rätt om man ska tänka hållbart, men risken är stor att den drar till sig råttor. Då är odlingen snabbt impopulär bland de andra grannarna.
5. Se hela miljönyttan. Allt som innehåller klorofyll renar luften. Fleråriga vedartade växter binder dessutom koldioxid. Allt som innehåller klorofyll renar luften. På asfalt och betong har dagvatten svårt att hinna rinna undan vid kraftiga skyfall. Då är det bra att satsa på mer genomsläppliga ytor.
6. Organisation. Det krävs inte någon enormt stor organisation. Men var beredd på att entusiasmen kommer vara stor i början, men mindre när det ska vattnas i juli. Se till att lösa den detaljen i förväg. Kanske kan fastighetsägaren ställa upp med vattningen.
7. Anpassning. Anpassa odlingen till platsens förutsättningar. Det går att göra mer än vad man tror. Klängväxter kräver liten markyta. Utgå från befintliga resurser ”man tager vad man haver”. Kanske finns gräsklipp i närheten att gödsla med? Tag vara på regnvatten. Kolla vem som är hemma när andra är borta. Vem vistas redan mycket på gården?
